Fraser och ord!

 
"glimten66 " sa:
Nej in me mer nu Jr skit i om språk professorn inte riktigt gillar din stil o skriva men finns andra som gillar o vill lära sig en del fraser utan att man ska kunna hela alfabetet o hu bi sattsen ligger

Så kör nu annars rycker jag dig i örat sen

Ja, det är många om gillar din språktråd, det ser jag tydliga bevis på i i unika besökare, så kör på glimtström Jr

/ Gazton
 
Senast redigerad av en moderator:
วันที่ - wan tii - datum
วันเกิด - wan gööt - födelsedag
ที่หนึ่ง - tii nung - första
นามสกุล - namm sakon - efternamn
ที่เกิด - tii gööt - födelsedagsplats
ของ - kåång - av, från
พรุ่งนี้พบกันใหม่ - prongnii pop kan maj - vi ses imorgon
เช่นกัน - chenn gann - också
ไปก่อนนะ - paj gåånn na - jag går nu
เพื่อนร่วมงาน - pöan roamm ngan - arbetskamrat
 
มันเป็นการเข้าใจผิด man pen gaan khaodjaj pit - det var ett miss förstånd
 
ผมชอบรอยยิ้มของคุณ phom chop roj jim kång khon - jag gillar ditt leende
 
ผมอยากให้คุณมีความสุข - Påm Jaag Haj Kon Mii Kwam Sock - Jag vill att du ska vara lycklig. Toner i turordning: (Stigande - Låg - Fallande - Mellan - Mellan - Mellan - Låg).
 
Den här är egentligen överkurs, men eftersom den är bland Bangkoks mest spelade ljudsekvenser så tycker jag den kan få vara med ändå. :)

โปรดใช้ความระมัดระวังขณะก้าวออกจากขบวนรถ - Bpråd Chaj Kwam Ra Madd Ra Wang Ka Na Gao Aag Jag Ka Boan Rådd. Iakttag försiktighet vid urstigning ur vagnen. Toner i turordning: (Låg - Hög - Mellan - Hög - Hög Hög - Mellan - Låg - Låg - Fallande - Låg - Låg - Låg - Mellan - Hög).

På tåget översätter de den till "Please mind the gap between train and platform", men jag har valt att skriva det de säger på thailändska istället.
 
Har ni några lediga rum? - คุณมีห้องว่างไหม - khon mii hång waang maj?
 
Kul att du kommer och fyller på, Glimten. ;)

Här kommer en till:
เบอร์โทรศัพท์ของคุณเบอร์อะไร - Bö Tå Ra Sabb Kaang Kon Bö A Raj - Vad har du för telefonnummer? Toner i turordning: (Mellan - Mellan - Hög - Låg - Stigande - Mellan - Mellan - Låg - Mellan).
 
"Glimten " sa:
ที่หนึ่ง - tii nung - första
Det stämmer. Men "แรก", som betyder samma sak, är nog lite vanligare. Värt att notera!
"Glimten " sa:
เช่นกัน - chenn gann - också
Det betyder väl snarare ungefär "Samma här / detsamma". "ก็" är ett bättre ord för "också".

Föresten, om man skall transkribera till svenska bokstäver så får du ju ta med tonerna. Man kan ju inte bara skita i dem! :P
 
อะไรนะ [arai ná]
Vad sa du?

ทำอะไรอยู่ [tham arai jòo]
Vad görs?

เดี๋ยวก่อน [diijŏw k`åån]
Vänta lite.

แป๊บนึง [bp´äpp nung]
Ett ögonblick!

เดี๋ยวมา [diijŏw maa]
Strax tillbaka.

พอแล้ว [phåå l´ääw]
Det räcker så.

ง่วงจะตาย [ngwâng djà dtaaj]
Jag är dödstrött/sömnig.

ทำไปทำไม
[tham bpai tham mai]
Varför gör du så?

บอกไม่ถูก [b`ååk mâi thòok]
Jag vet inte hur jag ska säga det.

ฝนใกล้จะตก
[fŏn klâi djà dtòk]
Det kommer regna snart.

------

อย่าลืมนะ: Glöm inte bort att säga khrap / khaa!

:wai:
 
Jättebra sodom (hemskt nick, hoppas du inte är vad ditt nick är ;D), annars kanske det blir gomorra, hahah. ;D ;D ;D


Jättebra om språket här, jag är ny också och är hur intresserad som helst av språket. Har dock en del kunskaper om thai.

Tänkte lite på en sak, när man lägger till ”ord”, som du vet finns ju en massa ord för olika saker och det finns massa ord som betyder samma men i olika sammanhang och det är viktigt i alla språk faktiskt och inte minst Thai.

Så att bara ge ett exempel på vad ett ord betyder kan få lustiga konsekvenser i verkliga livet när man skall prata thai.

Jag själv tycker att man så långt det är möjligt skall använda ord som thai pratar på gatan, vardagliga ord, för gemene folk på gatan kan säkert bara 40% av sitt språk och då komma med ord som knappt används är inte speciellt gångbart.

De tycker säkert att du är en akademiker som vill show off ;D.

Så när ni lägger in ord och fraser, tänk då på att ge exempel och i vilka situationer ordet frasen används, inte lätt för det krävs ju en hel del erfarenhet av att tala språket på gatan, så jag förstår.

Men tänk också på att ta vanliga ord som thai ändvänder och kopiera inte bara något från Internet eller bok, för det överensstämmer sällan med språket på gatan, för språk handlar om kommunikation och kommunikationen förs inte via böcker utan mellan människor i vardagen och detta är speciellt viktigt när det gäller Thai.

Om vi tar din rad här:

อะไรนะ a[sup]L[/sup] rai na[sup]H[/sup], okey, visst kan det betyda ”vad sa du?”, men det har vidare betydelser än så, egentligen är det ett uttryck för ”vad då?, vad är det frågan om?, och inte bara ”vad sa du”. Om vi skall vara riktigt petiga så bör det vara บอกว่าอะไรนะ baak[sup]L[/sup] waa[sup]F[/sup] a[sup]L[/sup] rai na[sup]H[/sup] . baak och waa implementerar att säga något, tala om något och då har vi genast klart och tydligt visat vad vi vill, men visst det duger med det du säger.

เดี๋ยวก่อน [diijŏw k`åån]
Vänta lite.

รอ raa är mycket vanligare eller รอเดี๋ยวนะครับ raa diaao[sup]S[/sup] na[sup]H[/sup] khrap[sup]H[/sup], medans เดี๋ยวก่อน betyder ”senare, efter, skall vi göra det t ex.

แป๊บนึง [bp´äpp nung]
Ett ögonblick!

Okey, men används knappast utan som jag sa รอ raa används mest för allt som har med "vänta, ett ögonblik osv".

ง่วงจะตาย [ngwâng djà dtaaj]
Jag är dödstrött/sömnig.

Kan inte tänka mig att en thai använder detta även om det betyder som du säger.

เหนื่อย neuay[sup]L[/sup] = utpumpad, trött, sliten, används alltid vill jag säga, min fru säger det jämt och ständigt ;D.

Detta implementerar också "uttråkad och trött, alltså i den andemeningen, jag är trött på detta". Min fru använder detta ord jämt om allt som har med "trötthet" att göra, jag är trött på folk, jag är trött rent sömnig, jag är trött på allt osv.

Sen har vi detta med แรก rääk[sup]L[/sup] och ที่หนึ่ง - thii[sup]F[/sup] nung[sup]L[/sup] – första, nä vi kan inte kategoriskt säga att แรก rääk[sup]F[/sup] är vanligare än ที่หนึ่ง, för vi kan inte jämföra dessa helt ut.

แรก rääk[sup]F[/sup] vill jag säga är väldigt ovanligt. I Thai har man det skrivna språket och talade språket och det finns ju i alla språk faktiskt, vi skriver på ett sätt och talar på ett.

ที่หนึ่ง thii[sup]F[/sup] nung[sup]L[/sup], används främst när man räknar, alltså den första oktober วันที่หนึ่ง ตุลาคม wan thii[sup]F[/sup] neung[sup]L[/sup] dtoo[sup]L[/sup] laa khom.

แรก rääk[sup]F[/sup] används när det gäller det ”primära, den första gången, det initiala”. Se meningen nedan!

นี่เป็นครั้งแรกที่ผมมาเที่ยวโคราช

ครั้งแรก
khrang[sup]H[/sup] rääk[sup]F[/sup], första gången!

nii[sup]F[/sup] bpen khrang[sup]H[/sup] rääk[sup]F[/sup] thii[sup]F[/sup] phom[sup]S[/sup] maa thiaao[sup]F[/sup] kho raat[sup]F[/sup]

Det (här) är första gången jag besökt Korat.

Så alla som vill bidra till språket tänk på detta, fraser samt ord kan ha olika betydelser i vilken omgivning ni befinner er, omständigheter, till vem talar jag till, osv. Thai är lika mycket eller kanske mer styrt av just det jag sa ovan än toner eller uttal.

Jag använder bokstäver upphöjda sådana för transkriberingen, tycker det är mer pedagogiskt.

F = fallande ton, H =hög ton, S = stigande ton och L = låg ton, mellanton inget.

Tycker som Sodom, ge tonerna när ni transkriberar annars är det värdelöst, ingen kommer att kunna veta hur det skall uttalas om ni inte markerar med vilken ton ordet skall uttalas med.

Lyco
 
Samtliga uttryck jag skrev har jag hämtat direkt ur en lärobok, skriven av en Thailändare "พูดแบบไทย ๆ - Speak Like A Thai".

Och jag har själv stött på merparten av dessa, och de fungerar alldeles utmärkt att använda. Sen finns det givetvis obegränsat med variationer av dessa fraser.

Hur kan du säga att "แป๊บนึง" knappast används? Folk säger det hela tiden ju! :P
 
"Sodom " sa:
Samtliga uttryck jag skrev har jag hämtat direkt ur en lärobok, skriven av en Thailändare "พูดแบบไทย ๆ - Speak Like A Thai".

Och jag har själv stött på merparten av dessa, och de fungerar alldeles utmärkt att använda. Sen finns det givetvis obegränsat med variationer av dessa fraser.

Hur kan du säga att "แป๊บนึง" knappast används? Folk säger det hela tiden ju! :P

Absolut håller med dig, olika ord och uttryck används i olika regioner och där du är kanske de används, men det jag säger är generellt för Thai och vanligt.

Se mitt inlägg som ett tillägg och analys, se det inte som ett påhopp, thai är inte konstant, utan flexibelt, du får läsa hur många böcker du vill, men det kommer inte att hjälpa dig på gatan!

Lyco
 
Alright!

Kul iaf att träffa likasinnade i thailändska. :wai: Det är lite tråkigt att inte fler svenskar har intresse för detta språk. Speciellt när så många annars älskar landet, kulturen, maten, osv.
 
"Sodom " sa:
Alright!

Kul iaf att träffa likasinnade i thailändska. :wai: Det är lite tråkigt att inte fler svenskar har intresse för detta språk. Speciellt när så många annars älskar landet, kulturen, maten, osv.

Ja det håller jag med om, där har du rätt, det är min uppfattning också, få vill lära sig varken kultur eller språk, de vill bara ha ändamålet själv!?

Bra där คุณ Sodom :thumbsup:

Lyco
 
 

Liknande trådar

A
Svar
2
Visningar
2 K
A
A
Svar
0
Visningar
1 K
A
A
Svar
0
Visningar
3 K
Anonymius
A
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonymius
A
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonymius
A
Svar
27
Visningar
3 K
magnusjansson
M
H
Svar
1
Visningar
2 K
A
A
Svar
2
Visningar
3 K
A
T
Svar
24
Visningar
7 K
Anonymius
A
A
Svar
0
Visningar
1 K
Anonym
A
A
Svar
2
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
5
Visningar
2 K
kimmoo
K
T
Svar
1
Visningar
2 K
Shaowpanyaa
S
A
Svar
0
Visningar
2 K
A
A
Svar
2
Visningar
1 K
A
A
Svar
1
Visningar
4 K
Shaowpanyaa
S
 
Tillbaka
Topp