Oj. Jag som tyckte 17 dygn från Mombasa till Livorno var långt....
När jag satt i bilen på väg hem och lyssnade på musik så for tankarna lite som för Personlige Perssson när han åker tunnelbanan a la Cornelis Wreeswijkoch drog till minnes några saker.
När vi lämnade Norfolk med det som då den största kollasten på i närheten av 130.000 ton med ett djupgående på väldigt nära max. tillåtna djupgåendet på 48 fot så kom vi inte långt förrän det tog nästan helt stopp. Vi skiftade sjövattensug men det var inte mycket kylning fortfarande. När öppnade locket och tittade ner på det jöttestora sjövattens filtret var det fullt upp till kanten med sillliknande fisk och det går inte lyfta filtret när det är så tungt för det hade bara gått i bitar. Det var ett faslig sjå med att medelst hinkar och vad vi hade att dumpa fisk och det hamnade lite överallt inte minst på tank taket. När vi fått igång det sjövattensintaget så gav vi på oss detta också och det var mycket fisk där också men inte max fullt. Vi skiftade tillbaka igen men inget vidare kylning men så pass att vi kunde få lite mera fart. Vi började att splitta en av de två jättestora Plattkylarna (Värmeväxlarna) för Sjövatten/Färskvatten och hela sjövatteninloppet var fullt av fisk! Ingen tid för någon rengöring utan fort sommdet gick få ihop plattkylaren och få igång denna och sedan ge sig på den andra som också var full av fisk! Problemet var sedan över och det var bara så att vi tydligen hade gått igenom ett fiskstim…
Resan fortgick och enda fartyget jag såg på hela benet ner till Sydafrika var det vi fick gira för men jag är ju maskinist men havet såg tomt ut varenda dag och något fartyg hade inte heller synts ens på radarn då man gjorde ett besök hos styrman på vakt.
När vi kom fram till Syd-Korea så kunde vi inte komma in för att lossa direkt utan hamnade på redden under en del dagar och när vi hade fått undan en del jobb som t.ex. spola den otroligt hemska Osaka avgaspannan med Ecomnomizer, Vanliga samt en Superheater (fanns en ångturbin elgenerator) som buggts i två ex varav den första hade brunnit ner…Så kom chansen att gå iland för mig och några flera på en lite håla som inte var Kwang Yang men nära. Vi var lite töööörstigaaa och började bli hungriga och letade efter en plats att äta men det var inte lätt att hitta en plats som såg någorlunda anständig och ren ut. Men till slut hittade vi en koreansk barberque restaurant som var väldigt okej mot det vi sett tidigare. Vi satte oss ned vid de låga borden med grill i mitten och det kom en 3-4 sorters olika kött och Kimshi kål och lite av diverse och det var riktigt mysigt och stor omväxling till fartygsmaten tyckte jag. Ingen på restaurangen kunde någon engelska och vi lika lite koreanska men någon i gänget var lite undrande om vad det var för kött vi grillade och åt och speciellt det som var tämligen segt. Vet inte om de skämtade eller..men det lätt klart som Vov Vov från en av koreanerna på restaurangen varav några drog slutsatsen att det var ett visst sällskapsdjur och begav sig ifrån det låga bordet en stund.
