"ledarn " sa:
Det är därför det är så svårt det där med avundsjuka tycker jag..
Är det verkligen avundsjuka när någon annan lyckas i livet och man talar om det ??
Eller är det bara vissa som får prata om miljonärerna och deras lycka ??
Nej,,,, jag fattar ingenting !!
Ja, jag förstår allas resonemang för det är svårt att definiera sådant här, vad är vad? Jag tror som jag skrev innan "genom sig själv känner man andra och annat", kan jag väl lägga till.
För som alltid när det gäller saker som handlar om något som skapar en olustkänsla, hat, avund, irritation eller svartsjuka till exempel, är det många gånger den egna rädslan inför dessa känslor som ger upphov till det. Den egna integriteten är viktig också, är jag trygg i mig själv, har jag accepterat mig själv.
Framgång t ex för andra skapar många gånger olustkänslor och är många gånger förknippat med andras uppfattning av vad framgång och lycka är, och den uppfattningen är ju oftast negativ, för det har vi fått lära oss, ingen kan ju av egen förmåga bli lycklig och framgångsrik, utan antingen har man haft tur, född på silverbricka eller också är man kriminell så som skattesmitare eller annat.
Vi har ju också pratat tidigare i en annan tråd "att jämföra sig med andra", vi ser alltid framgång och lycka som mer värd om den är av högre materiellt värde, än lyckan att vara fri från skuldkänslor t ex. Ju större värde, ju större avund och tyvärr sätter vi ju prislapp även på emotionell framgång också.
Att lyckas eller att ha framgång här i livet, ja vad är det? Det kan ju vara att en människa har blivit fri från sitt alkoholberoende, för den människan är detta en oerhörd framgång och lycka, men jag tror ingen alkis är avundsjuk för det, för det finns inget värde i det för andra, men däremot skulle samtidigt alkisen vinna 2 miljoner, då skulle avunden infinna sig som ett brev på posten.
Va fan skall han vinna 2 miljoner, han kommer säkert bara att supa upp dem, sen att vinna något är ju ingen framgång skapat av en själv heller, utan bara tur.
Jag tror att om någon lyckas och har framgång i affärer mm, köper fint hus, bilar mm, ja den avunden är större än alkisens vinst på lotto. För att lyckas i livet med framgång ser vi som att den personen har tur och att det inte alls beror på hans/hennes egen kapacitet, för om det beror på hans/hennes egen kapacitet så tolkar och tar vi det som ett kvitto på vår egen oförmåga att lyckas, alltså vi jämför oss med andra och vi har endast ett fåtal bilder på vad "att lyckas, lycka eller framgång är".
Det är ju då ett fruktansvärt nederlag för vårt självförtroende. Att så få egentligen lyckas och har framgång eller lyckas i livet så som definitionen av det idag är beror på att de blir sittandes i soffan med chipspåsen och colaburken tittandes på alla dess såpor om människor som lyckas och har framgång och såpan blir då ett substitut för sin egen oförmåga till att skapa det liv man önskar, man drömmer sig bort istället, lever sitt eget liv igenom såpan eller idealen och speglar sig i för de flesta orealistiska och ouppnåeliga mål. En värld som inte speglar verkligheten.
Här blir det återigen ett jämförande, med något som kanske är oåtkomligt för att istället se vad lycka kan vara för mig, vad framgång kan vara för mig, anpassat till den person jag är. Att spegla sig i andra människor är livsfarligt, då man lätt kan bli det där "offret" för allting.
Det är de rikas eller de som har framgångs fel att jag är fattig och ingen framgång har, de rika tycker de fattiga gnäller och lever på samhället och inte gör något så de inte kan bli ännu rikare, de som finns i mitten tycker att det är både de rikas och de fattligas fel att de bara befinner sig i mitten osv, ingen är glad.
För det spelar ingen roll, fattig, rik, framgångsrik eller mitt emellan, alla är avundsjuka på ett eller annat vis och ingen är egentligen lycklig, glad eller framgångsrik, för man har helt enkelt vänt tumstocken upp och ner, man tittar på inch-skalan istället för cm.
Vi måste alltid försöka mäta lycka och framgång utifrån vår egen horisont och inte spegla oss i andra, först då blir vi lyckliga och får framgång. Min lycka och min framgång är min egen oavsett hur liten den är i andras ögon, för mig kan den vara enorm och den lyckan och framgången är lika mycket värd som någon annan, inser jag det behöver jag inte känna avund till något.
Först när jag förstår de här principerna att min lycka och framgång som är min egen och anpassad till mig och inte bygger på speglingar av världen utanför mig själv, först då kan jag känna glädje för andras lycka och framgång.
Mvh Peter
