Saknar det bästa landet i världen!

 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Det är väl tur att barnet har sina egna drömmar och inte lever efter pappas.

Jag skall förhoppningsvis en gång i framtiden när huset står klart få bli fader och den ungen skall växa upp i Thailand men med dubbelt medborgarskap så ungen kan välja själv när hon/han blir myndig vilket land han/hon vill bo i.
Som tur är pratar jag inte med mat i mun så konversation i vid matbordet ägnar jag mig bara åt på restautrang vid goda vänners lag, annars tror jag nog att unge och far kommer lära sig att kommunicera på ett eller annat sätt,.
Kanske till och med fadern har lärt sig Thailändska efter alla dessa år bara för att få konversera med sitt barn. Borde ju vara väldigt viktigt för honom att lära sig sitt barns modersmål.
Men visst kommer det vara problem påvägen men berg är till för att bestigas, märker ju själv då vi har ett hus fullt av ungar där jag bor nu att jag önskar att jag kunde kommunicera bättre med dom men i det fallet kom jag in sent i deras liv och min Thailändska är bara på G än sålänge.
Den enda ungen jag kan kommunicera med är svägerskans 2 åriga dotter vi pratar lika bra Thai och hon pratar bäst Svenska av ungarna, fast mistänker att hon inte förstår vad hon säger :) Men när jag är hemma hänger hon mest med mig för jag är roligast att leka med :nod:
Så skulle vi ha otur att inte få en egen får jag nog adobtera henne för svägerskan verkar inte bry sig ett skit kommer och hälsar på ungarna en gng om året typ trots att hon har bil och bara 4 timmar att köra.

Men är nog viktigt att man försöker skapa något språk mellan barnen ser frustrationen hos styvsonen han vill kunna kommunicera med mig.
Hänger alltid efter mig när jag är hemma, cycklar efter mig när jag drar iväg på cyckeln etc men tyvvär har vi en språkbarriär och det blir mest tyst när vi stannar till och han kollar på mig och ler lite frustrerat, man ser att han vill säga nåt men han vet inte hur och då kan det vara jobbigt. Men här skall jag ta mitt ansvar och fortsätta öva på min Thai + skall nu när jag kommer hem se med kusinens man som är Eng lärare (Amerikanen) om han kan ha 2 timmars extra lektioner i Eng 1 dag i veckan.
 
"Jonas " sa:
Det är väl tur att barnet har sina egna drömmar och inte lever efter pappas.

Jag skall förhoppningsvis en gång i framtiden när huset står klart få bli fader och den ungen skall växa upp i Thailand men med dubbelt medborgarskap så ungen kan välja själv när hon/han blir myndig vilket land han/hon vill bo i.
Som tur är pratar jag inte med mat i mun så konversation i vid matbordet ägnar jag mig bara åt på restautrang vid goda vänners lag, annars tror jag nog att unge och far kommer lära sig att kommunicera på ett eller annat sätt,.
Kanske till och med fadern har lärt sig Thailändska efter alla dessa år bara för att få konversera med sitt barn. Borde ju vara väldigt viktigt för honom att lära sig sitt barns modersmål.
Men visst kommer det vara problem påvägen men berg är till för att bestigas, märker ju själv då vi har ett hus fullt av ungar där jag bor nu att jag önskar att jag kunde kommunicera bättre med dom men i det fallet kom jag in sent i deras liv och min Thailändska är bara på G än sålänge.
Den enda ungen jag kan kommunicera med är svägerskans 2 åriga dotter vi pratar lika bra Thai och hon pratar bäst Svenska av ungarna, fast mistänker att hon inte förstår vad hon säger :) Men när jag är hemma hänger hon mest med mig för jag är roligast att leka med :nod:
Så skulle vi ha otur att inte få en egen får jag nog adobtera henne för svägerskan verkar inte bry sig ett skit kommer och hälsar på ungarna en gng om året typ trots att hon har bil och bara 4 timmar att köra.

Men är nog viktigt att man försöker skapa något språk mellan barnen ser frustrationen hos styvsonen han vill kunna kommunicera med mig.
Hänger alltid efter mig när jag är hemma, cycklar efter mig när jag drar iväg på cyckeln etc men tyvvär har vi en språkbarriär och det blir mest tyst när vi stannar till och han kollar på mig och ler lite frustrerat, man ser att han vill säga nåt men han vet inte hur och då kan det vara jobbigt. Men här skall jag ta mitt ansvar och fortsätta öva på min Thai + skall nu när jag kommer hem se med kusinens man som är Eng lärare (Amerikanen) om han kan ha 2 timmars extra lektioner i Eng 1 dag i veckan.

Jonas, jag måste säga att jag är full av beundran för ditt vuxna sätt att resonera! Karma kommer!

Jag tycker det är en självklarhet att man måste ha ett gemensamt språk med barnen, även om de som i mitt fall kommit "på köpet". Det blir svårt att t ex titta på TV tillsammans om man inte förstår. Det ligger ett lika stort ansvar hos oss att ta del av deras språk som hos dem att lära sig engelska!

Thailändska är svårt att lära sig för oss men som jag brukar säga: Hur äter man en elefant? En liten bit i taget!

Jag pluggar dagligen och har hållt på i två år nu och det går väääldigt långsamt men om man ser tillbaka så kan jag idag kommunicera med Thailändare även om vi inte kan ha några samtal med djupare mening. Något jag inte kunde får två år sedan!

Ett kinesiskt ordspråk på vägen: Var inte rädd för det långsamma framåtskridandet, var bara rädd för stillaståendet.
 
"legolas " sa:
Omöjligt och fel, om nu inte det ligger en Einstein i hans fru´s mage vill säga. Barnet föds inte förränn om ett par månader. Berras fru´s barn har ju kommit till Sverige ganska nyss, och kommer nog att klara sig gallant med Berra vid rodret tror jag!!

Vårt snack ligger i vad som händer om man flyttar ner med ett ganska nyfött barn innan det är format, ner till Thailand oh låter naturen ha sin gång här nere....

legolas
ps. ville egentligen inte gå hårt åt Berra, men pluttinuttigt i alla lägen tror jag bara inte på.....Varför inte säga som det är....

legolas

Här är inget som är pluttinuttigt, det jag har beskrivit är vår verklighet idag. Vi har tagit steget att ta hit 2 barn som nu talar flytande svenska samt succesivt inlemmas i det svenska samhället. Och så skall det förbli, har man tagit steget så får man fullfölja det, framför allt för barnens bästa. Och vår baby, som kan komma när som helst, kommer att få en till största delen svensk uppväxt och uppfostran.

Detta är vår verklighet, varken mer eller mindre. Ingen försköning, detta är jag och min älskade hustru helt överens om.
 
Jag håller med Lego, skaffar man barn i Thailand eller flyttar till Thailand med barn innan de kan bra svenska så blir det svårt att underhålla svenskan och svenska värderingar.

Att vi på ålderns höst ska kunna läras oss så mycket thailändska att vi kan ha en djup konversation med våra barn på det språket tror jag inte på. Vi kan nog lära oss att förstå ganska mycket, klara va viss enkel konversation men sen tror jag det är ganska svårt för oss. Jonas du är väl lite yngre så kanske det kommer att funka för dig. Jag för min del vill ha en bra kontakt med mina bra och ha ett gemensamt modersmål med mina barn, sen tycker jag att det är viktigt att de lär sig sitt andra modersmål också. Min fru pratar mest thai med dem och båda förstår thai, även om dottern på 19 månader väl inte förstår så mycket än. Sonen på fyra förstår och översätter till mig, men han vill inte prata thai än.

Jag hade som ambition att lära sig thai tillsammans i samma takt som sonen men ack va fort han lärde sig och nu hjälper han mig med uttal, pappa man ska säga så här ...

Jag hänger med hyfsat på vad som sägs vid bordet då min fru försöker prata tydligt thai till dem.

Skulle vibo i thailand och barnen inte hade kompisar som pratade svenska skulle svenskan snart vara glömd och svenska värderinar, det är jag säker på. Släkten skulle ta över oavsett vad jag skulle säga.

Jag tror Jonas även om du skaffar dubbla medborgarskap till dina barn så kommer de ha svårt att leva i Sverige i fall de går hela sin skoltid i Thailand, ifall du inte sätter dem på en bra internationell skola och om de inte behärskar bra svenska och engelska.

Det jag vill ge mina barn är en bra svensk skolgång och lära sig sina modersmål, dubbla medborgarskap. När de blir stora nog kommer de kunna välja vad de vill göra med kundskapen. Jag önskar att de vill läsa högre studier i Thailand för att förbättra thai och skaffa sig thaivänner.

Min önskan är att lära sig så mycket thai att jag kan förstå vad gubbsen pratar om med en Lao Kao i handen och vad gummer skvallar om, men dit är det nog långt, snarare en vision än ett mål.
 
Ja internationell skola får det väl bli för att anpassa sig till Sverige om 20 år för då kommer det väl vara ett väldigt "internationellt land" frågan är bara vilket språk som man behöver behärska för att ta sig fram i Sverige då.
 
Sen blir det nog aldrig aktuellt att han/hon skulle flytta till Sverige men har möjligheten, det ger ju också hon /han möjligheten att resa runt utan att hålla på och jobba sig med visum.
Vad gäller skola så sparas redan nu en fast summa i månaden på låst sparkonto för universitetsstudier till styvbarnen och kommer göras det samma för mitt/mina egna barn om jag får några.
 
Jo vem vet om det ens kommer att vara engelska som alla kommer att kunna nästa generation.
Jag hade en kompis som var mellanstadielärare i en förort till Sthlm för ca 10 år sedan, i hans klass var det en vars båda föräldrar var födda i Sverige, resten av hans 30 elever hade de 20 olika nationaliteter. Han tröttnade, ingen var intresserad av svensk historia, och droppen var alla föräldrarsamtal då föräldrarna inte var eller ville integrera sig, han flyttade till Norrland fick en klass där alla föräldrar var födda i Sverige.
Själva bor vi i ett område med mest svenska föräldrar, så på dagis diskuterar men mest varför vi klär våra flickor i rosa och pojkar i blått, ska man säga hen till barnen för att inte påverka deras läggning. Vidare läser man bara sagor som inte är rollfixerade dvs mamman lagar mat och pappa lagar bilen. Jag sa på ett föräldrarmöte varför krångla till det, kan inte barnen få vara barn, kan vi vuxna inte klä våra barn som vi tycker är gulligast? Det skulle man inte sagt … :D :D
Vad vill jag ha sagt med detta kan man undra men tråden blev ännu mer OT
 
Så behøver inte fundera på om ungarna kommer stanna i Thailand eller ej dom har det sækert bættre hær om 20 år.
 
"Jonas " sa:
Så behøver inte fundera på om ungarna kommer stanna i Thailand eller ej dom har det sækert bættre hær om 20 år.

Jag tror inte heller att det blir aktuellt för ungarna att återvända permanent till Thailand. När det kan bli aktuellt så har dom skaffat pojk- och flickvän etc och lär vilja stanna kvar här. Men det får framtiden utvisa.
 
"Berralund " sa:
Jag tror inte heller att det blir aktuellt för ungarna att återvända permanent till Thailand. När det kan bli aktuellt så har dom skaffat pojk- och flickvän etc och lär vilja stanna kvar här. Men det får framtiden utvisa.
Jag kan tänka mig att ekonomin flyttat ännu mer till Asien om 20 år så det är nog där man ska vara då ... vem vet?
 
"Berralund " sa:
Jag tror inte heller att det blir aktuellt för ungarna att återvända permanent till Thailand. När det kan bli aktuellt så har dom skaffat pojk- och flickvän etc och lär vilja stanna kvar här. Men det får framtiden utvisa.

Med "här" menade jag Thailand då kan ju bli lite förvirrande och folk tror jag menade Sverige. Till Sverige åker man på semester och tar sig en tur bland bohusläns klippor och skär och drömmer sig bort om vad skönt det skulle vara med en liten röd stuga eller sjöbue på en "paradis" ö en månad om året ;)
 
I denna fråga tänker jag som Jonas .

Tror att våra tre barn 11, 8 och 2,5 har storre chans till ett bra liv här än i Sverige, dels nu under barndomen, men även när de blir vuxna om 15 till 20 år.

Fram till dess kommer jag och frugan att gora vårt bästa for att stotta dem på alla sätt.

Vi sparar också pengar for deras framtida utbildning.

När det gäller språk så är det thai och engelska som gäller hos oss.
Själv forsoker jag också dagligen forbättra min engelska och thailändska.

Om barnen i framtiden vill lära sig tex kinesiska, kambodjanska eller svenska
så kommer vi även att stotta detta.

Sverige är for oss endast ett semesterland.
 
Alla barn i Thailand har bra läshuvud och kan bli vad som helst bara inte kung.Det är bara att ha pengar för deras utbildning. 8)
 
"legolas " sa:
Jösses, vilken planet kommer du ifrån då??? Så du menar att Thailand är något speciellt då här i denna världen. För i Sverige så har då rakt inte alla "läshuvud", och då lär de inte ha det här heller...

legolas
Du förstod nog inte ironin.Man behöver inte läshuvud om man har tillräckligt med pengar för att köpa sig en examen. :'(
 
7 år gammal i Sverige börjar du lära dig abc 7 år gammal i Thailand kan du skriva ord.
 
7 år gammal i Sverige kunde jag skriva mitt namn 10 år börja jag tröttna 14 söp jag mig full bad alla dra åt helvete, nånstans mellan där och nu blev jag vad jag är.
 
"legolas " sa:
Åja, har allt både sett och hört en mängd olika thai försöka läsa ur tidskrifter och broschyrer och ur internet, och försöka att förstå vad som står där..... Jag måste säga att häruppe i alla fall, så är de inte de flinkaste folket i världen på teoretiska saker må jag säga!! De läser otroligt sakta, de läser nästan som om de hade fastnat i 3;klass någonstans... Så jag tycker faktiskt inte att de är speciellt bra överhuvudtaget på detta trots att de kan skriva något enstaka ord som 7:åring.

Men jag tycker ju å andra sidan inte heller att svenskar är speciellt flinka många av dom, kan man inte stava, skriva riktigt, eller kunna stycka av en text, då är man nog inte klassens ljus i alla fall, troligtvis inte nåt som helst ljus över-huvudtaget....

legolas

Nu satt jag på flygplatsen och drack avmönstringsöl och var rätt full när jag skrev det där så det räknas inte var väl bara fyllesvammel.
 
Det ska du ha heder av att du säger en karma tycker jag det är värt.
 
Javisst...en "påskkarma"..även från mej...härligt med ärlighet!! :nod: :thumbsup:


Areeya
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 

Liknande trådar

T
Svar
24
Visningar
7 K
Anonymius
A
A
Svar
1
Visningar
2 K
A
R
Svar
37
Visningar
4 K
glimten66
G
 
Tillbaka
Topp