Hej
Vår familj tillhör ju dom som lyckligtvis har lyckats få ledigt 3 månader eller mer varje vinter för vår son enda ifrån förskoleåldern t.o.m årskurs 6, anledningen till detta tror jag är att vi föräldrar har haft ett nära samarbete med lärare och rektor under alla dessa år, samt att pojken har hängt med bra i den svenska skolan och har bra betyg.
Vi sökte ledigt varje år och både lärare och rektor var positiva men dom kan ju inte ge så lång ledighet, men dom skickade ansökan vidare till Skolnämnden som på deras rekommendation gav oss ledigt, men vi sökte aldrig ledigt för semester utan för att besöka släkten och arbeta utomlands på frugans jordbruk.
Kravet ifrån skolverket var att pojken skulle vara inskriven i en skola i Thailand, vi placerade honom i en vanlig Thailändsk statlig byskola vars rektor varje år sen utfärdade ett intyg där det framgick hur många dagar han hade varit i skolan och vilka ämnen han hade haft o.s.v, detta översattes sedan till engelska av ett certifierat företag, stämplades och överlämnades sedan till rektorn i Sverige.
Pojken hade i princip dubbel skolgång i Thailand eftersom Lärarna i Sverige skickade med studiematerial för tiden i Thailand, så pojken gick i Thailändsk skola på dagtid och fick även läxor där, sen gjorde han även svenska läxor på kvällar och helger, han hade med sin platta från skolan och hade kontakt med klassen och lärarna via den. Skickade in sina läxor och annat via den, ibland var dom dessutom uppkopplade på skype och hade direkt kontakt med klassen under lektionstid.
När vi kom hem fick pojken ofta hålla föredrag i skolan, berätta om livet där och visa bilder m.m, han lärde sig också att tala både Thailändska och Laotiska utan brytning och kan läsa och skriva skapligt också. Så nu kan han fem språk (svenska, engelska, tyska, thai, lao), VG (väl godkänd) är ju numera det högsta betyg man kan få och pojken har VG i alla ämnen utom musik och matematik där han ligger snäppet under på G (godkänd).
Så resultatet av att gå i skolan utomlands delar av året får väl sägas vara något av en framgångssaga, förutom att han har lärt sig Thai och Lao så har han ju också fått växa upp med sin Thailändska släkt, lärt känna Thailändsk kultur och traditioner, lärt sig uppskatta Thailändsk mat, fått många vänner där, lärt känna naturen och känna sig bekväm och hemma i det Thailand som finns bortom stränder och parasoller, spelat fotboll i skollaget och fått prova på att träna och spela match med fotbollsakademin i Nong Khai o.s.v.
Så vad dom svenskar som förmodligen inte ens själva har någon erfarenhet av detta har emot att svenska barn ska kunna följa med sina föräldrar utomlands och göra sin skolgång där kan åtminstone inte jag förstå.
Mvh isan lover
