När anses man vara svensk

När är man svensk

  • 1. När man har UT

    Röster: 0 0.0%
  • 2. När man har PUT

    Röster: 0 0.0%
  • 3. När man håller tiden

    Röster: 4 36.4%
  • 4. När man har bott i Sverige i 5 år eller mer

    Röster: 7 63.6%

  • Totala väljare
    11
 
Nej, men 400 år av uppblandning med Valloner gör det svårt att se skillnad.
En riktig svensk har blå ögon och är över 180cm för män,
klarar av att dricka sprit utan tillbehör.
Där blir det svårare med finnarna som fixar detta med priten galant.
Dock är pråket avslöjande.

Och som Kurant skriver så blev Ubon väldigt vilsen, blå ögon klarar jag galant,fast vissa dagar brukar dom skifta över i lite rött, 180 centimeter klarar jag inte, dricka sprit utan tillbehör klarar jag, fast det är inget jag direkt gillar, 180 på höjden? gillas det om man står på tå? eller kanske man ska bygga sig en "sträckbänk"? Mor och Far är inskrivna i kyrkoböckerna, som födda i Sverige, så även jag, men frågan är, är jag svensk? är det bostadsorten som avgör? är det landet man föds i som är avgörande? vad blir det då, om någon föds på en båt?, på internationellt vatten, är det föräldrarnas medborgarskap som avgör vilket land barnet ska anses tillhöra, och hur blir det då med dom som har dubbla medborgarskap? en halvsvensk?
 
I tonåren hade jag två vänner (man och kvinna) som argumenterade om vem som var den "viktigast faktorn", som de uttryckte det av könen när det kom till att skaffa barn. Satt där med stora ögon och undrade hur jag överhuvudtaget lärde känna dessa två idioter.

Debatten huruvida vem som är svensk eller inte känns ju lika meningslös. Man kan ju argumentera om detta i evighet. Tror inte det finns nått bra svar
på det. Personligen kan man ju anse att dessa debatter ökar utanförskap hos dem som verkligen vill bli svensk.
 
I tonåren hade jag två vänner (man och kvinna) som argumenterade om vem som var den "viktigast faktorn", som de uttryckte det av könen när det kom till att skaffa barn. Satt där med stora ögon och undrade hur jag överhuvudtaget lärde känna dessa två idioter.

Debatten huruvida vem som är svensk eller inte känns ju lika meningslös. Man kan ju argumentera om detta i evighet. Tror inte det finns nått bra svar
på det. Personligen kan man ju anse att dessa debatter ökar utanförskap hos dem som verkligen vill bli svensk.

Hej

Ja det blir nog tyvärr lätt så att en diskussion om detta kan glida över i rasism även om det inte alls var trådskaparen syfte med den, tycker ändå att ganska många sansade inlägg i detta lite komplicerade ämne blev resultatet.

Jag tror själv att det som komplicerar och förvirrar i den här debatten är att det egentligen finns tre olika synsätt på vad som är att vara Svensk, i en artikel i SvD tycker jag att man kom närmast att förklara detta på ett bra sätt.

1. 1) att man är etnisk svensk, vilket omfattar de som främst har sina rötter i den dominerande folkgruppen i Sverige. Som Thomas Gür skrev på ledarsidan i lördags omfattar även detta att ”de har assimilerats under några generationer (skottar, valloner, tyskar) eller sedan barnsben (adoptivbarn men även barn till invandrare som vuxit upp och in i en svensk identitet)”. Det finns även etniska svenskar utanför det nuvarande Sveriges gränser: finlandssvenskar, ålänningar, estlandssvenskar bland andra.

2. 2) att man tillhör nationen Sverige. På samma sätt som att man kan vara antingen finlandssvensk eller finskspråkig finne, men att båda grupperna är finländare (vilket även gäller ålänningar, samer, judar, tatarer med flera). Båda grupperna tillhör nationen Finland, även om de är olika etniska grupper. Samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter i Sverige, vilket innebär att de ingår i den svenska nationen, utan att för den sakens skull vara etniska svenskar.

3. 3) att man är svensk medborgare. Detta är främst en juridisk kategori i Sverige. Själv har jag i många år nu försökt att uppvärdera medborgarskapet på ett sätt som liknar det amerikanska. Men något sådant har ännu inte blivit verklighet. Om medborgarskapet fick en viktigare symbolisk funktion skulle det kunna innebära en genväg till att nya medborgare även snabbare upplevde sig tillhöra den svenska nationen.


Mvh isan lover
 
I tonåren hade jag två vänner (man och kvinna) som argumenterade om vem som var den "viktigast faktorn", som de uttryckte det av könen när det kom till att skaffa barn. Satt där med stora ögon och undrade hur jag överhuvudtaget lärde känna dessa två idioter.

Debatten huruvida vem som är svensk eller inte känns ju lika meningslös. Man kan ju argumentera om detta i evighet. Tror inte det finns nått bra svar
på det. Personligen kan man ju anse att dessa debatter ökar utanförskap hos dem som verkligen vill bli svensk.
Jag ångrar att jag startade inlägget.
Min tanke var från början att svägerskan är thai men har fått många svenska värderingar. Ex jag menade var att hon blir arg när andra inte håller tiden.
Sen vet jag att hon är thai och förblir thai, men jag uppskattar att hon tar till sig vår kultur.
 
Jag ångrar att jag startade inlägget.
Min tanke var från början att svägerskan är thai men har fått många svenska värderingar. Ex jag menade var att hon blir arg när andra inte håller tiden.
Sen vet jag att hon är thai och förblir thai, men jag uppskattar att hon tar till sig vår kultur.
Nej, inte ditt fel att inlägget spårade ur.
Man har ju själv uppfattningen i Thailand att de gör lite som de själva vill. Förlorar de jobbet är det inte svårt att knacka dörr och snabbt få en ny anställning. Kanske har jag fel? Har man levt så i många år så självklart följer det med till Sverige. Tycker din väninna gör rätt som sätter ner foten. Inte acceptabelt.... Hade gjort likadant.
 
Och som Kurant skriver så blev Ubon väldigt vilsen, blå ögon klarar jag galant,fast vissa dagar brukar dom skifta över i lite rött, 180 centimeter klarar jag inte, dricka sprit utan tillbehör klarar jag, fast det är inget jag direkt gillar, 180 på höjden? gillas det om man står på tå? eller kanske man ska bygga sig en "sträckbänk"? Mor och Far är inskrivna i kyrkoböckerna, som födda i Sverige, så även jag, men frågan är, är jag svensk? är det bostadsorten som avgör? är det landet man föds i som är avgörande? vad blir det då, om någon föds på en båt?, på internationellt vatten, är det föräldrarnas medborgarskap som avgör vilket land barnet ska anses tillhöra, och hur blir det då med dom som har dubbla medborgarskap? en halvsvensk?
Ta inte saker som skrivs den första april på så stort allvar...
 
Hej

Ja det blir nog tyvärr lätt så att en diskussion om detta kan glida över i rasism även om det inte alls var trådskaparen syfte med den, tycker ändå att ganska många sansade inlägg i detta lite komplicerade ämne blev resultatet.

Jag tror själv att det som komplicerar och förvirrar i den här debatten är att det egentligen finns tre olika synsätt på vad som är att vara Svensk, i en artikel i SvD tycker jag att man kom närmast att förklara detta på ett bra sätt.

1. 1) att man är etnisk svensk, vilket omfattar de som främst har sina rötter i den dominerande folkgruppen i Sverige. Som Thomas Gür skrev på ledarsidan i lördags omfattar även detta att ”de har assimilerats under några generationer (skottar, valloner, tyskar) eller sedan barnsben (adoptivbarn men även barn till invandrare som vuxit upp och in i en svensk identitet)”. Det finns även etniska svenskar utanför det nuvarande Sveriges gränser: finlandssvenskar, ålänningar, estlandssvenskar bland andra.

2. 2) att man tillhör nationen Sverige. På samma sätt som att man kan vara antingen finlandssvensk eller finskspråkig finne, men att båda grupperna är finländare (vilket även gäller ålänningar, samer, judar, tatarer med flera). Båda grupperna tillhör nationen Finland, även om de är olika etniska grupper. Samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter i Sverige, vilket innebär att de ingår i den svenska nationen, utan att för den sakens skull vara etniska svenskar.

3. 3) att man är svensk medborgare. Detta är främst en juridisk kategori i Sverige. Själv har jag i många år nu försökt att uppvärdera medborgarskapet på ett sätt som liknar det amerikanska. Men något sådant har ännu inte blivit verklighet. Om medborgarskapet fick en viktigare symbolisk funktion skulle det kunna innebära en genväg till att nya medborgare även snabbare upplevde sig tillhöra den svenska nationen.


Mvh isan lover
Språkpolisen är tråkig och ville bara säga att om det menas Tattare, så är pluralisformen också Tattare mig veterligen.
Dvs beteckningen på de romer som ankom under 1500-talet.
Tatarer eller Tartarer var en annan folkgrupp som dessa romer misstogs för och därmed skapades begreppet Tattare.
Tattare är alltså det som kallas och kallades zigenare, men tidpunkten de anlände till Sverige skiljer sig åt, därmed skillnaden på namn.
Det sagt, enbart med tanke på om det var Tattare du syftade på.
Jag grundar mitt påstående på det enorma forskningsarbetet som Bo Lindwall, Riksarkivet och SVAR i Ramsele utfört, där han slagit fast utom allt rimligt tvivel att det förhåller sig så.
Kan inte ge källa på Internet eftersom jag under något år jobbade med honom på Släktforskarnas hus i Leksand.
Det här var hans berättelse och han är ett av de tyngsta och mest respekterade namnen i sådan här forskning.
Jag har själv suttit och bläddrat i hans enorma samling med foton tagna i Sveriges fängelser av dessa Tattare. Ett digert material med antavlor på familjerna.
Tänkte att det kanske hade lite kulfakta iaf då Tattare enligt mig är Svenskar numera.
 
Senast ändrad:
I tonåren hade jag två vänner (man och kvinna) som argumenterade om vem som var den "viktigast faktorn", som de uttryckte det av könen när det kom till att skaffa barn. Satt där med stora ögon och undrade hur jag överhuvudtaget lärde känna dessa två idioter.

Debatten huruvida vem som är svensk eller inte känns ju lika meningslös. Man kan ju argumentera om detta i evighet. Tror inte det finns nått bra svar
på det. Personligen kan man ju anse att dessa debatter ökar utanförskap hos dem som verkligen vill bli svensk.
Varför vill man bli Svensk eller känna sig Svensk?
Är ju mest pinsamt att vara Svensk nu för tiden.

Men om man nu ändå ska svara på frågan så tänk så här, du är utomlands och nån frågar var du kommer ifrån, där har du svaret...
 
Varför vill man bli Svensk eller känna sig Svensk?
Är ju mest pinsamt att vara Svensk nu för tiden.

Men om man nu ändå ska svara på frågan så tänk så här, du är utomlands och nån frågar var du kommer ifrån, där har du svaret...
Så illa är det inte riktigt. Jag är stolt att vara svensk.
 
Det är inte den bild jag fått innan Corona och jag reser mycket i tjänsten. Kan det igen vara på stenbordet du snappat upp detta?
Tvärtom här, kommer man till annat land i Europa och säger att man är Svensk kommer det alltid följdfrågor om hur går det för Sverige nu och så dåligt styrt landet är.
Norrmännen ombord bannar väl mer Sverige hur landet har förstörts och aldrig kommer bli va det var.
Lite sura över det, dom tycker att ett fint land har förstörts och det sprider sig över till dom.
 
Tvärtom här, kommer man till annat land i Europa och säger att man är Svensk kommer det alltid följdfrågor om hur går det för Sverige nu och så dåligt styrt landet är.
Norrmännen ombord bannar väl mer Sverige hur landet har förstörts och aldrig kommer bli va det var.
Lite sura över det, dom tycker att ett fint land har förstörts och det sprider sig över till dom.
Märkligt, du som bara är på båt och flygplatser hör sånt som jag aldrig hör som träffar människor i Europa i stort sett varje vecka.
 
Märkligt, du som bara är på båt och flygplatser hör sånt som jag aldrig hör som träffar människor i Europa i stort sett varje vecka.
Och vad tror du vi gör i hamn, bara för jag bara är på båt så har vi under normala tider mycket folk omnbord vid ett hamnanlöp som blir flera gånger i månaden i normaltid.
Ett normalt hamnanlöp så har vi minst ca 20 personer som kommer och går från olika Europeiska nationer och vi går mellan dom flesta länder från Frankrike och norr över.
Det är vanligt folk som jobbar och bor i olika Europeiska länder och jag som överstyrman som vanligtvis har kontakten, sammarbete och kommunikationen med dom.
 
Det är inte den bild jag fått innan Corona och jag reser mycket i tjänsten. Kan det igen vara på stenbordet du snappat upp detta?
Ja i Hua Hin är det ju inte en strid ström av människor från hela världen så vad vet jag.
Om inte annat så räcker det ju att se hur dom skämtar om Sverige i filmer nu för tiden och läsa nyheter för att förstå att ingen respekterar oss längre.
 
Tvärtom här, kommer man till annat land i Europa och säger att man är Svensk kommer det alltid följdfrågor om hur går det för Sverige nu och så dåligt styrt landet är.
Norrmännen ombord bannar väl mer Sverige hur landet har förstörts och aldrig kommer bli va det var.
Lite sura över det, dom tycker att ett fint land har förstörts och det sprider sig över till dom.

Ett problem är nog att folk minns Sverige, ibland kanske lite mer positivt än det var och jämför med den negativa trend vi sett under en tid nu. Även jag gör det och förfäras över en del saker som sker i landet... Men samtidigt så är det säkrare än många andra länder, bara att vi får sluta jämföra oss med våra grannländer som vi alltid har gjort. Att våra grannländer är sura ibland är inte direkt konstigt när man ser statistiken över vad vi exporterar över gränsen... "Svenskar" ställer till en del problem i Danmark, Norge och Finland. Danmark har ju fått ta del av våra dödspatruller och diverse terrorister, sånt påverkar givetvis.

Bilden av säkra Sverige med en massa blondiner, bäst i världen på IT, artiga och trevliga med mera som omvärlden har haft under en lång tid krossas på några minuter om du landar i Göteborg. Men vilket land lever upp till en sådan bild idag?

I alla fall är det intrycket jag har fått och då är det en stor del "datanördar" som jag har kontakt med dagligen både privat och i tjänsten från stora delar av världen. Folk har en bild av Sverige som inte längre finns, kanske aldrig har funnits och då blir besvikelsen större än den skulle ha blivit i ett land där du inte hade dessa förväntningar.
 
 

Liknande trådar

 
Tillbaka
Topp