Captain Thailand
Aktiv medlem
Vanemänniskor och vanemänniskor är olika. Jag har alltid trivts med att resa och besöka nya ställen. Första gången jag besökte Thailand var 1985 under 80-talet besökte jag alla grannländer till Thailand. Burma besökte jag illegalt eftersom man bara fick visum för att besöka i grupp övervakad av regimen. Jag har aldrig varit för att resa när någon annan ska bestämma en viss rutt. Jag vill kunna avvika åt de håll som känns intressanta.
Ett ställe som fick mig att bli vanemänniska på den tiden var Koh Samui. Under 80-talets besök i Thailand var ön ett ständigt återkommande resmål. Efter flygplatsen kom till har det blivit 2ggr. Senaste gången var för att se hur ön förändrats efter 30 år sedan sista besöket.
Enda stället jag inte besökt i området är Vietnam. Nu är det inte ett grannland, men nästan i varje fall. Lusten att åka dit har varit stor men frugan har blivit sämre och sämre på att följa med på resor. Vietnam skulle hon aldrig åka till.
Som vanemänniskor åker vi alltid upp till risbyn. Inga turister, bara det riktiga Thailand. Möjligen blir det en längre resa till Chiang Mai eller Chantaburi förutom till närmsta risbyarna. Nu tillhör jag inte gruppen 50-70 år men jag kan hålla med om att man inte har samma reslust som tidigare. Det beror inte bara på husen i risbyn utan mest på att man blir äldre.
Mmm, jag är nog lite ”extrem” också. Av mina 25 år totalt i Thailand har jag tillbringat 90-95% på Samui. Sedan har det ju blivit ett några månader totalt i Isaan och Bangkok mm, plus någon eller några veckor var på lite olika städer, orter och öar.
Numer blir det nästan bara roadtrips, resor till frugans mamma och en vecka i Bangkok vart femte år.
