andrejsdenruskige
Forumveteran
Det är väl ingen som sagt?
Dock tycker jag det är ok att diskutera, då det faktiskt är en "olägenhet". Sen är det nog svårt att göra nåt åt det, själv brukar jag ta en bira och somna.
Sen har jag lite svårt med den här whataboutismen som alla barnföräldrar håller på med, "Alla fulla gubbar då?". Om jag räknar de ggr jag hört barn skrika och föra liv ombord och jämför det med de ggr jag blivit "antastad" av fulla gubbar i strandkläder, så måste jag säga att det senare har aldrig hänt medan det första händer i princip varje långflygning. Senast i somras hade jag en 3-åring bakom mig, som spelade typ Conor McGregor på pekskärmen och emellanåt var han kickboxare i ryggen på mig. Vid tillsägelse var det dock jag som var boven och marodörens föräldrar tyckte att jag kunde flytta på mig om det inte passade. Tröstade mig med att jag snart skulle sitta med en JackCoke, medan skitföräldrarna skulle bli dragande med sin skitunge hela semestern.....
Ja, här kommer den jobbiga kategorin med ungar, dvs när dom börjar bli några år. Rycker och bankar i ryggstödet, skriker och har sig.
Det jävliga är att det måste vara helt pantade föräldrar som inte ens säger åt sin ungjävel.
Från Thailand är det sällan problem, då det är sent på natten om man flyger med Thai. Till Thailand så kan det vara värre, då det är dagtid.
Föräldrarna bör se till att deras ouppfostrade unge gör av med en massa energi på flygplatsen innan själva flygningen.
Ta med en iPad eller annat för att få barnet att sitta still.
Som sagt. Väldigt sällan jag har problem med spädbarn, varesig på långa flyg eller korta för den delen.
Värre är när dom börjar komma upp lite i ålder och föräldrarna tycker att det är bättre att dom stör annat folk i kabinen än att ungarna stör dom.
Och med det sagt så vet jag att jag flyger oftare än dig. Det gör säkert mina barn också.
"
