Vad gör ni som bor permanent i Isaan egentligen ...

[Berralund]

Håller med dig Phonta om fryatorkad, fast nymalet bryggt med det samma slår ju allt.
Dricker mest frystorkad arabic..... Thai kaffe som jag får från odling...får grön te också som är godomlig, plockas i Chiang Rai.
Konjak är det dåligt med men har jättegod fransk brandy som jag koper hos en sprithandlare i Nan riktigt gott. Han har det mesta från hela världen, konstigt i en liten stad som Nan.
Utan kaffe är det skit o leva.

Den sista meningen kan jag bara hålla med om. Tror banne mig att det är dags för en mugg bryggkaffe nu när vi har kommit ut i Atlanten och sagt adjö till Medelhavet.

 

[mackes]

Jag nämnde ju i ett tidigare inlägg att vi driver ett kafé i byn och att jag skulle återkomma till det. Här kommer storyn.

Jag träffade min fru strax efter hennes ex hade lämnat henne med två barn och åldrande föräldrar. Yngst av sex syskon och ensam kvar hemma tvingades hon att ta jobb på fabrik för att försörja familjen. Det blev veckopendling till Bangkok och ett ganska tufft liv.

Vi hade några goa år i byn då vi byggde hus men som en del av er hört började jag bli allvarligt sjuk efter tre år. Jag ville undvika att min fru skulle hamna i samma situation igen om det skulle hända mig något så vi började fundera på olika lösningar. Min fru älskar att laga mat och är fantastisk på det, dessutom finns ingen restaurang av klass inom en tvåmilsradie från vårt hem så det lät som ett ypperligt sätt att försörja sig.

Vårt hus ligger dock lite off i byn så när chansen dök upp att hyra en markbit billigt mitt i byn där det är lördagsmarknad varje vecka så slog vi till. Vi bestämde att börja med kaffe men även bygga att kök för att ha möjlighet att utöka senare. Svågern fick bygga ett hus med en riktigt snäv budget. Mer om bygget finns på min blogg. Jag har plockat ut min pensionsförsäkring på kortast möjliga tid eftersom jag inte gillar finansbolag och en halv miljon baht av det gick nu till att investera i frugans framtid.

Frugan är esteten i familjen och jag teknikern så med gemensamma ansträngningar fick vi till en riktigt trivsam och fungerande lokal. Vi har fått mycket beröm för inredningen men tyvärr är det lite för exklusivt för farmarna, de vågar sig inte in på "farangstället". Dessutom finns det inte att de skulle köpa kaffe för 40 baht när de tjänar 300 om dagen på risarbetet.

I somras var vi klara och öppnade, med hjälp av lite facebookreklam hade vi en otrolig rusning de första dagarna, det har dock mattats av och lördagsmorgnarna när det är hundratals farmare utanför dörren står det oftast tomt. Dock har vi en fast kundkrets med urbana människor från kommuner, sjukhus och polis som gärna åker några kilometer för gott kaffe. Affärerna går ihop och kostar oss inget men det blir inte mycket pengar över till lön.

Så nu har vi bestämt att dra igång restaurangverksamhet också, vi var mitt i förberedelserna när nyår kom och en rusning vi aldrig sett tidigare. Vi hade i stort sett fullt hela dagarna i väntan på kaffe och the. Storstadsmänniskor som var hemma och hälsade på över nyår hade uppenbarligen nåtts av budskapet och köade för kaffe.

Det har varit ett fantastiskt roligt projekt för mig som entreprenör och frugan har lärt sig mycket om att ta ansvar själv för att saker och ting skall fungera, man öppnar inte en affär när man känner för det som är vanligt här utan när kunderna förväntar sig att det skall vara öppet. Man blandar inte firmans och de privata pengarna utan för noggrant bok över hur det går. Ordning och reda!

Någon nämnde att det är rent vansinne att investera i en kvinna man inte vet hur länge man kommer att vara ihop med. Till dig vill jag säga att satsar du inget kommer du heller aldrig att vinna något! Den glädje vi båda känt över att jobba i detta projekt har definitivt gjort vår kärlek starkare och frugan är inte lika orolig för framtiden längre, hon kan stanna hos sin familj om något skulle hända mig. Dessutom har hon ett embryo till att bygga upp en framtida förmögenhet.

Det är större att ge än att ta!

 

[Berralund]

Jag nämnde ju i ett tidigare inlägg att vi driver ett kafé i byn och att jag skulle återkomma till det. Här kommer storyn.

Jag träffade min fru strax efter hennes ex hade lämnat henne med två barn och åldrande föräldrar. Yngst av sex syskon och ensam kvar hemma tvingades hon att ta jobb på fabrik för att försörja familjen. Det blev veckopendling till Bangkok och ett ganska tufft liv.

Vi hade några goa år i byn då vi byggde hus men som en del av er hört började jag bli allvarligt sjuk efter tre år. Jag ville undvika att min fru skulle hamna i samma situation igen om det skulle hända mig något så vi började fundera på olika lösningar. Min fru älskar att laga mat och är fantastisk på det, dessutom finns ingen restaurang av klass inom en tvåmilsradie från vårt hem så det lät som ett ypperligt sätt att försörja sig.

Vårt hus ligger dock lite off i byn så när chansen dök upp att hyra en markbit billigt mitt i byn där det är lördagsmarknad varje vecka så slog vi till. Vi bestämde att börja med kaffe men även bygga att kök för att ha möjlighet att utöka senare. Svågern fick bygga ett hus med en riktigt snäv budget. Mer om bygget finns på min blogg. Jag har plockat ut min pensionsförsäkring på kortast möjliga tid eftersom jag inte gillar finansbolag och en halv miljon baht av det gick nu till att investera i frugans framtid.

Frugan är esteten i familjen och jag teknikern så med gemensamma ansträngningar fick vi till en riktigt trivsam och fungerande lokal. Vi har fått mycket beröm för inredningen men tyvärr är det lite för exklusivt för farmarna, de vågar sig inte in på "farangstället". Dessutom finns det inte att de skulle köpa kaffe för 40 baht när de tjänar 300 om dagen på risarbetet.

I somras var vi klara och öppnade, med hjälp av lite facebookreklam hade vi en otrolig rusning de första dagarna, det har dock mattats av och lördagsmorgnarna när det är hundratals farmare utanför dörren står det oftast tomt. Dock har vi en fast kundkrets med urbana människor från kommuner, sjukhus och polis som gärna åker några kilometer för gott kaffe. Affärerna går ihop och kostar oss inget men det blir inte mycket pengar över till lön.

Så nu har vi bestämt att dra igång restaurangverksamhet också, vi var mitt i förberedelserna när nyår kom och en rusning vi aldrig sett tidigare. Vi hade i stort sett fullt hela dagarna i väntan på kaffe och the. Storstadsmänniskor som var hemma och hälsade på över nyår hade uppenbarligen nåtts av budskapet och köade för kaffe.

Det har varit ett fantastiskt roligt projekt för mig som entreprenör och frugan har lärt sig mycket om att ta ansvar själv för att saker och ting skall fungera, man öppnar inte en affär när man känner för det som är vanligt här utan när kunderna förväntar sig att det skall vara öppet. Man blandar inte firmans och de privata pengarna utan för noggrant bok över hur det går. Ordning och reda!

Någon nämnde att det är rent vansinne att investera i en kvinna man inte vet hur länge man kommer att vara ihop med. Till dig vill jag säga att satsar du inget kommer du heller aldrig att vinna något! Den glädje vi båda känt över att jobba i detta projekt har definitivt gjort vår kärlek starkare och frugan är inte lika orolig för framtiden längre, hon kan stanna hos sin familj om något skulle hända mig. Dessutom har hon ett embryo till att bygga upp en framtida förmögenhet.

Det är större att ge än att ta!

Herregud @mackes så rätt jag anser att du har. Satsar man inget vinner man inget, så enkelt är det faktiskt. Jag har också gått All in med min underbara fru, vi har varit ett par i 8 år nu. Och hon har givit mig den egna familj jag aldrig tidigare hade haft, bl a har jag som bekant blivit pappa på gamla dar. Varför skulle jag sitta och gnida och snåla med mina pengar, dom kan ändå inte följa med i graven.

Lycka till med caféet och den blivande restaurangen!

 

[anonymous]

Herregud @mackes så rätt jag anser att du har. Satsar man inget vinner man inget, så enkelt är det faktiskt. Jag har också gått All in med min underbara fru, vi har varit ett par i 8 år nu. Och hon har givit mig den egna familj jag aldrig tidigare hade haft, bl a har jag som bekant blivit pappa på gamla dar. Varför skulle jag sitta och gnida och snåla med mina pengar, dom kan ändå inte följa med i graven.

Lycka till med caféet och den blivande restaurangen!

Man kan gnida och snåla med sina pengar så det finns några den dagen till frugan eller ungen när man faller bort.
Jag gnider och snålar mot släkten för dom skall inte berikas på eller ha del av mina pengar, därimot gnider och snålar jag inte emot fru och barn och om jag faller bort innan är det viktigt att det finns så dom klarar sig.
Släkt och familj får klara sig själva vi har ingen försörjningsplikt gentemot dom.
Matpengar om det krisar sig kan vi hjälpa till med men släkten skall inte tro att jag skall göra dom rika eller försörja dom.
Tex. nu så åkte systern och svågern på semester i Laos med ungar och svärföräldrar, vart väl lite dyrare än dom räknat med, resa iväg från sin verksamhet när dom har skuldsatt sig upp till öronen och större kostnad än dom trott för resan.

Ringer och frågar om pengar, aldrig dom skall inte tro att dom kan dra på semester och sen täcker farangen upp deras utgifter, fungerar inte så i livet.

Handlar det inte om någon stor summa, typ 3000 baht men det är principen, dom skall inte vänja sig vid att dom kan sticka iväg och slappa en vecka från jobbet, farangen täcker upp det ändå.
Hade dom frågat innan hade jag kunnat stått för svärföräldrarnas kostnad så dom fick en semestertripp men skall inte göra nåt först utan att fråga mig och tro att jag täcker upp i efterhand.
Jag skall tillfrågas först, punkt slut.

All in går jag när det gäller fru och barn men som sagt det är fru och barn, vi har ingen försörjningsplikt till resten av släkten.
Hjälpa med matpengar till mamman och pappan på 2000-3000 baht i månaden kan vara ok men inte mer!

Bränna alla sina pengar på svärföräldrar och släkt hjälper inte fru och barn i framtiden.

 

[mackes]

Jag förstår inte riktigt varför släkten kom in i din replik men det kanske berodde på egna erfarenheter.

Här är det ju så att familjen är ett vilket inte undantar var och ens ansvar att försörja sig, föräldrarna försörjs dock av barnen.

Av någon anledning så tror de flesta Thai att vi faranger har obegränsat med pengar vilket man måste ta ur dem, ju fortare dess bättre.

Ingen ur min frus familj får pengar direkt från mig utan det skall alltid gå via frun. Jag har gjort så att jag lånar ut pengar till syskonen och betalar de inte tillbaks så är problemet löst, de kan inte med att komma tillbaks och fråga igen. Betalar de tillbaks så är det heller inget problem, då vet de att de kan få hjälp nästa gång. Inga större summor förstås.

 

[Berralund]

Självfallet skall man se till att fru och barn klarar sig vid det ofrånkomliga frånfället. I vårt fall finns hus både i Sverige och Thailand plus en del annat också. Där finns deras säkerhet. Hjälp till svärföräldrar, visst. Vi hjälper till med bilen och någon gång till lite extra god mat. Det räcker gott och dom är helnöjda.

 

[anonymous]

Jag förstår inte riktigt varför släkten kom in i din replik men det kanske berodde på egna erfarenheter.

Här är det ju så att familjen är ett vilket inte undantar var och ens ansvar att försörja sig, föräldrarna försörjs dock av barnen.

Av någon anledning så tror de flesta Thai att vi faranger har obegränsat med pengar vilket man måste ta ur dem, ju fortare dess bättre.

Ingen ur min frus familj får pengar direkt från mig utan det skall alltid gå via frun. Jag har gjort så att jag lånar ut pengar till syskonen och betalar de inte tillbaks så är problemet löst, de kan inte med att komma tillbaks och fråga igen. Betalar de tillbaks så är det heller inget problem, då vet de att de kan få hjälp nästa gång. Inga större summor förstås.

Var det ju Berralund jag citerade.
Tycker du gör helt rätt som har startat buisness med frugan.
Men ni har väl 2 olika sett att gå all in på.
Många som tycker gå all in är samma som ställa upp på allt till svärföräldrar, och jag tycker det blir lite överdrivet när det skall köpas hus och bilar till svärföräldrar och lite väl mycket all in.

Sen starta en verksamhet med sin fru, är helt ok.

Bara min åsikt, upp till var och en vad dom gör med sina pengar, jag bara skrev hur det fungerar här hemma.

Sen föräldrarna försörjs av barnen, jag har med levt med Thai och ser att det är lite sisådär med att föräldrarna försörjs av barnen.
Finns farang i huset glömmer lätt dom andra barnen av det.
Sen finns det inga barn i huset att ta hand om så kan allt svärföräldrarna fortsatt jobba och ta hand om sig själva.

Systern till frugan, hjälper inte föräldrarna ekonomiskt, dock får brodern sända pengar för det är hans barn föräldrarna tar hand om, annars kunde morsan jobba, dom är i arbetsför ålder.

Sen bor familjen i gemensamt hus brukar det finnas gemensam ekonomi, men så är inte fallet i denna familjen, alla bor i egna hus utan några föräldrar eller svärföräldrar.

Jag har umgåts med jämngamla Thai och dom rådde mig att inte ge pengar för det är inte normalt att mannen försörjer frugans familj i Thailand, hon är frångift familjen, Thaipolare skällde till och med på mig när jag gjorde det.

 

[Anonyma]

Alla lever efter sin egen devis men att tro att frugans framtid är säkrad med en restaurang och att hon med den skall kunna bygga upp en framtida förmögenhet håller jag för ganska osannolikt.
Hur lång tid kommer det att ta att ens tjäna in de satsade 500k och till vilken arbetsinsats?

Vi är alla olika och har olika syn men att säga att om man inte går all in och köper hus/restaurang el dyl till sin tjej/fru så kan man inget vinna anser jag vara rent nonsens.
Jag och min tjej har en mycket stark kärlek i vår relation och lever ett gott liv, vad mer menar ni att jag ska vinna genom att satsa ekonomiskt på henne i ett riskabelt projekt?

 

[anonymous]

Alla lever efter sin egen devis men att tro att frugans framtid är säkrad med en restaurang och att hon med den skall kunna bygga upp en framtida förmögenhet håller jag för ganska osannolikt.
Hur lång tid kommer det att ta att ens tjäna in de satsade 500k och till vilken arbetsinsats?

Vi är alla olika och har olika syn men att säga att om man inte går all in och köper hus/restaurang el dyl till sin tjej/fru så kan man inget vinna anser jag vara rent nonsens.
Jag och min tjej har en mycket stark kärlek i vår relation och lever ett gott liv, vad mer menar ni att jag ska vinna genom att satsa ekonomiskt på henne i ett riskabelt projekt?

Ingen som tror du skall satsa något ekonomiskt på din tjej i nåt riskfyllt projekt, så nog ingen som har något svar till dig på det.

 

[anonymous]

Kan man hålla ett cafe/restaurang rullande och komma upp i en vinst på 10.000 baht i månaden efter utgifter så har hans fru så hon klarar sig i framtiden.
Trillar han av pinn idag och hon ärver 500.000 baht så skulle dom 500.000 baht säkerligen vara brända på 1 månad och inget som gav en inkomst vara kvar.
Spelar ingen roll hur lång tid det tar för att jobba in dom 500k igen, det handlar om att se till så sin fru har en inkomst även efter gubben trillat av pinn.
500k är väl inga stora pengar direkt, så väl satsade om det kan gå runt så hon får en månadsinkomst.
Han har ju inte investerat för att han skall göra sig rik på det.

 

[Anonyma]

Ingen som tror du skall satsa något ekonomiskt på din tjej i nåt riskfyllt projekt, så nog ingen som har något svar till dig på det.

Mackes verkar anse att man måste satsa ekonomiskt för att få ut max av relationen med sin kvinna.

 

[Berralund]

Mackes verkar anse att man måste satsa ekonomiskt för att få ut max av relationen med sin kvinna.

Så har inte jag tolkat det men jag kan ha fel. Men har man ekonomiska resurser så tycker jag att det är en självklarhet att se till att frugan har det bra när mina tofflor har parkerats för gott.

 

[mackes]

Mackes verkar anse att man måste satsa ekonomiskt för att få ut max av relationen med sin kvinna.

Hur har du fått den uppfattningen? Jag sa att vi funderade på olika alternativ hur frun skulle kunna stanna hos sin mamma och hjälpa sina barn tills de är vuxna om jag skulle försvinna.

Funderingarna triggades av att hon med all rätt blev orolig när jag blev sjuk. Hon såg framför sig ett liv i fabrik igen. På det viset vi löste det så får jag utlopp för min entreprenörsanda och hin får en trygghet. Win Win sa man en gång i tiden.

När det gäller ekonomin kan jag inte uttrycka det bättre än vad Jonas redan gjort.

Men visst är det en risk och det var det jag menade med att man inte vinner högsta vinsten utan att köpa en lott. Har ni det bra och din tjej har en trygg framtid även utan dig så finns det väl ingen anledning att investera. Framförallt, vill du inte satsa så skall du inte göra det. Det är ju dina pengar.

 

[Anonyma]

Hur har du fått den uppfattningen?

Läs sista stora stycket i din långa text om er business..

 

[Anonyma]

Att jag är så negativ till att satsa ekonomiskt i Thailand är pga det generellt är mycket svårt att lyckas här, speciellt inom restaurang, cafe', bar verksamhet. Ok det är inte omöjligt men extremt få lyckas och dom flesta för inte ens ihop till en lön att tala om trots en investering på som ex i mackes fall 500k baht. Risken är istället stor att man aldrig får tillbaka insatt kapital och varför man ska investera till så dåliga odds övergår iaf mitt förstånd men jag har kanske missat nåt?
Jag anser det vara mycket bättre att förvalta sina pengar till en vettig avkasning med välfigt mycket lägre risk, slipper dessutom en utarbetad tjej och alla problem som en affärsverksamhet för mid sig osvsett hur den går. Börjar det gå riktigt dåligt kan det tom slita rejält på relationen och varför riskera en sån sak om man nu har för avsikt att satsa för att vinna sin kvinna.
Nej jag får bara inte ihop det varför falang efter falang tror att det är så enkelt att driva en vinstbringande business här.
Och om man dessutom mot förmodan lyckas få snurr på det så dröjer det inte länge innan nån annan kopierar verksamheten och slår upp portarna precis brevid så sket det sig iaf.

Men lycka till mackes, vore faktiskt kul om du kunde lyckas och slå hål på min tes.

 

[mackes]

Läs sista stora stycket i din långa text om er business..

Ok, det var inget vidare uttryckt. Hoppas jag rätat ut det frågetecknet nu.

 

[mackes]

Nu vet jag inte var du bor men företagsamhet handlar ju mycket om att vara unik, det är efter vad jag sett Thai inte så bra på utan de gör som du säger och kopierar andras koncept.

Vår business är väldigt unik med kvalitet mitt ute på landet, det skall även gälla maten och det är inte så lätt att kopiera.

Sedan handlar det ju om att hålla löpande kostnader nere i början och kafét kostar inte mer än vi kan förlora (några tusen i månaden) om man inte räknar ränta på kapitalet.

Din tes om investeringar snuddar en bransch jag som sagt tycker väldigt illa om, att göra pengar på pengar och inte tillföra något av substans över huvud taget till samhället.

 

[Anonym]

Att jag är så negativ till att satsa ekonomiskt i Thailand är pga det generellt är mycket svårt att lyckas här, speciellt inom restaurang, cafe', bar verksamhet. Ok det är inte omöjligt men extremt få lyckas och dom flesta för inte ens ihop till en lön att tala om trots en investering på som ex i mackes fall 500k baht. Risken är istället stor att man aldrig får tillbaka insatt kapital och varför man ska investera till så dåliga odds övergår iaf mitt förstånd men jag har kanske missat nåt?
Jag anser det vara mycket bättre att förvalta sina pengar till en vettig avkasning med välfigt mycket lägre risk, slipper dessutom en utarbetad tjej och alla problem som en affärsverksamhet för mid sig osvsett hur den går. Börjar det gå riktigt dåligt kan det tom slita rejält på relationen och varför riskera en sån sak om man nu har för avsikt att satsa för att vinna sin kvinna.
Nej jag får bara inte ihop det varför falang efter falang tror att det är så enkelt att driva en vinstbringande business här.
Och om man dessutom mot förmodan lyckas få snurr på det så dröjer det inte länge innan nån annan kopierar verksamheten och slår upp portarna precis brevid så sket det sig iaf.

Men lycka till mackes, vore faktiskt kul om du kunde lyckas och slå hål på min tes.

Håller med dig i sak, men vissa tjejer vill ju ha något att göra på dagarna och träffa människor och känna sig behövda ... så kan förstå de som bygger upp något för tjejen. Man kan investera i tjejen och gå all in, men kanske inte med pengar.

 

[Anonyma]

Nu vet jag inte var du bor men företagsamhet handlar ju mycket om att vara unik, det är efter vad jag sett Thai inte så bra på utan de gör som du säger och kopierar andras koncept.

Vår business är väldigt unik med kvalitet mitt ute på landet, det skall även gälla maten och det är inte så lätt att kopiera.

Sedan handlar det ju om att hålla löpande kostnader nere i början och kafét kostar inte mer än vi kan förlora (några tusen i månaden) om man inte räknar ränta på kapitalet.

Din tes om investeringar snuddar en bransch jag som sagt tycker väldigt illa om, att göra pengar på pengar och inte tillföra något av substans över huvud taget till samhället.

Du har en ganska extrem moral, aldrig hört någon säga något liknande innan att dom inte vill låta pengarna jobba. Men du har faktiskt fel i sak att det inte tillför något till samhället, aktie investeringar skapar miljoner arbetstillfällen världen över och räddar liv, ex många företag som arbetar med att ta fram nya mediciner skulle inte existera utan inkomster/investeringar via aktie emissioner.

Ang din business så går den ju vad jag förstår inte ens runt som det är nu, mycket skeptisk till att restaurang delen kommer att ändra på den men det får tiden visa. Lycka till.

 

[mackes]

Du har en ganska extrem moral, aldrig hört någon säga något liknande innan att dom inte vill låta pengarna jobba. Men du har faktiskt fel i sak att det inte tillför något till samhället, aktie investeringar skapar miljoner arbetstillfällen världen över och räddar liv, ex många företag som arbetar med att ta fram nya mediciner skulle inte existera utan inkomster/investeringar via aktie emissioner.

Ang din business så går den ju vad jag förstår inte ens runt som det är nu, mycket skeptisk till att restaurang delen kommer att ändra på den men det får tiden visa. Lycka till.

Tack för det

Däremot tycker jag att du har fel om investeringar. Det är inte aktieinvesteringar som skapar miljoner arbetstillfällen. Det är människor som skapar verksamheter, inte pengarna.

Det faktum att en väldigt liten del av jordens befolkning sitter på en väldigt stor del av alla tillgångar visar ju bara hur fel det har blivit. Hade vi haft en rättvisare fördelning av pengarna där de som gjorde jobbet hade fått vinsten hade vi klarat oss utan investerarna som jag inte tycker tillför något, bara parasiterar på andras arbete. Kanske extremt, men mer rättvist.