Hemgift, vid giftermål med thailändsk kvinna (สินสอด = Sin sood)

 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej alla,
har varit medlem här ett tag nu, men har inte känt något behov av att kommentera några av de eminenta inlägg jag har läst här. ;D

Detta blir således inte heller en kommentar till någon annans inlägg men däremot en liten reflektion över detta med sin sod.

Jag gifte mig enligt buddistisk tradition i somras och efter hårda och långa förhandlingar kom vi överens om att sin sod skulle vara 100000 bath och att jag skulle bistå med 40000 bath till mat och dryck. Självklart kom det till en bath guld som tjejen skulle ha.

Jag var nere nu i julas igen och under tiden jag var där hölls det två bröllop.
Vi gick inte på något av dessa, men någon representant från familjerna hade "ärenden" förbi och hälsade på efter bröllopen. Tillfälligt vis (eller kanske inte så tilfälligt? ;) ) kom det fram hur stor sin sod och hur mycket guld som "betalats" på varje bröllop.
Min numera fru berättade stolt att hon hade fått mer än någon av de andra och var mycket nöjd med det.

Så har man råd till det så skall man kanske tänka på att det ger en viss prestige för familjen som trots allt bor kvar med storleken på sin sod. Dock inom rimlighetens gränser.

/Peo
 
Jag kan bara säga som så - Jag betalde 50000 Baht och de gick direkt tillbaks till festen. Och den var inte att leka med. Över 100 gäster, mat, musik, danserskor, Hong Thong ja you name it! 8) 8)
 
"legolas " sa:
Utan att vara någon som helst typ av expert Berralund, så tycker jag att
du gjorde ett bra avtal med familjen. Med den sujmman och de var nöjda, så säger jag bara grattis.
En fin fru och bra familj, ingen dålig vinst, eller hur?
;D ;D ;D


Nej, absolut inte. Dom är ärliga och uppriktiga, det är alltid lika roligt att vara där nere. Så jag känner mig verkligen lyckligt lottad. Man längtar till nästa resa! :wai:
 
" Förlovningsgåvor och hemgift begärdes av kvinnans föräldrar, ofta i form av värdefulla saker t.ex. guld, ringar etc. Syfte med hemgift är att förhindra att mannen inte ska ändra sig då han redan fått börja umgås med kvinnan. I den thailändska kulturen, om männen ändrar sin vilja och inte längre vill gifta sig då blir det skandal , vilket gör att kvinnan och hennes föräldrar tappar ansiktet.
Drar mannen sig tillbaka så tillfaller hemgiften och gåvorna kvinnans familj. Den riktiga thai traditionen är att kvinnans föräldrar begär hemgift bara som en formalitet, som kallas ”kostnad för moderns mjölk” Loang Vijid Vathakarn skrev också att i hemgiften skall inte begäras mer än 40 baht (boken skrevs för länge sedan). Om någon begär mer då kallas det att ”sälja sin dotter ” När tiden gick så glömde många bort ursprunget och blandar ihop detta med ”startkapital” (เงินกองทุน) ”


Skulle man föreslå 40bath till sin tilltänkta, så är nog cheap charlie inte rätta ordet :)
 
"Gazton " sa:
" Förlovningsgåvor och hemgift begärdes av kvinnans föräldrar, ofta i form av värdefulla saker t.ex. guld, ringar etc. Syfte med hemgift är att förhindra att mannen inte ska ändra sig då han redan fått börja umgås med kvinnan. I den thailändska kulturen, om männen ändrar sin vilja och inte längre vill gifta sig då blir det skandal , vilket gör att kvinnan och hennes föräldrar tappar ansiktet.
Drar mannen sig tillbaka så tillfaller hemgiften och gåvorna kvinnans familj. Den riktiga thai traditionen är att kvinnans föräldrar begär hemgift bara som en formalitet, som kallas ”kostnad för moderns mjölk” Loang Vijid Vathakarn skrev också att i hemgiften skall inte begäras mer än 40 baht (boken skrevs för länge sedan). Om någon begär mer då kallas det att ”sälja sin dotter ” När tiden gick så glömde många bort ursprunget och blandar ihop detta med ”startkapital” (เงินกองทุน) ”


Skulle man föreslå 40bath till sin tilltänkta, så är nog cheap charlie inte rätta ordet :)

De sista raderna ska jag ha i åtanke. Nu blir det att googla på Loang Vijid Vathakarn
 
På förekommen anledning är det tydligen dags att återuppliva denna gamla tråd. Nytillkomna medlemmar har säkert erfarenheter att dela med sig av rörande sinsod.
 
Navigare nescesse est,
vivere non est nescesse.
sade ebrius nauta, nautae obliquus
:angel:
 
Jag behövde inte betala något.
Ändå hade vi över 200 gäster
och det fanns allt som hörde till.
 
!! Jag hade väl tur.

Det var absolut ingen utpressning, eftersom ingen
av oss gjorde det, av ekonomiska skäl.

Jag håller med Ledarn.
Det finns ju olika sätt, att betala på....!!

Det finns ju så mycket annat, som man kan hjälpa till med och göra.
(Men det är inte på det sättet, som ni nu kanske tänker på!!)

Måste man nu göra det, om man inte behöver göra det?
 
Kan man inte lägga ett VISA-kort på brickan i stället för en massa pengar?
På så sätt kan ju folket bara gissa hur mkt man lagt.

Kanske en lapp med en försäkran att man ska betala för bearbetningen av risfälten de kommande åren?

Eller köpa en traktor?
 
"ledarn " sa:
Finns ju olika sätt att betala på.....?

Bygga hus, köpa ett stort risfät eller en traktor till svärfar t,ex..


Absolut! Jag köpte huset också, men det har jag ju nytta av själv och då räknar jag inte in det. Dom hade ju faktiskt ett hus innan hon träffade mig.
 
Vi har nog alla olika erfarenheter av det här med sin sood.
För mig så verkade det mest som att familjen ville skryta för alla gästerna. Det skulle ligga 100000 bath på fatet och så skulle det visas att jag köpt ett halsband och ett armband i guld till min brud. Smyckena var ju min gåva till min fru så det räknar jag inte. Men jag eller vi fick tillbaka 90000 av de 100000. 10000 fick svärföräldrarna.
Pengarna i de rosa kuverten som alla gäster gav oss räckte nästan till det jag lagt ut för mat dryck och underhållning. Men snäll som man är så fick svärföräldrarna hälften av de pengarna.

/Anubaan
 
I kuverten vi fick fanns inte mycket, jag tror att vi fick in max 5000 Baht den vägen. Men jag och frugan säger inget om det, folk är verkligen fattiga i vår by. 100 eller 200 Baht är en stor uppoffring faktiskt för en del.
 
Nu hade vi en liten ceremoni förra sommaren eftersom vi inte hade det på det väldigt borgerliga bröllop som hölls hemma i Sverige för åtta år sedan.

Det var en del pengar och guld på någon bricka.
Hur vi gjorde med pengarna vet jag inte och bryr mig inte så mycket om det heller. Men jag tror att vi använde dom på semestern. Mao vi fick nog tillbaka pengarna.
Pengarna som vi fick i kuverten var faktiskt en hel del. I vissa kuvert låg det 5000thb.
Vet inte vad vi gjorde med dom pengarna heller.

Vad kalaset gick på har jag ingen aning om.

Det enda jag vet är att guldet som låg framme var guld vi haft sedan länge och det behöll frun. Nåja, min ring fick jag behålla, den måste man ju ha på sig när man går på lokal både i Th och Se
 
"andrejsdenruskige " sa:
Nu hade vi en liten ceremoni förra sommaren eftersom vi inte hade det på det väldigt borgerliga bröllop som hölls hemma i Sverige för åtta år sedan.

Det var en del pengar och guld på någon bricka.
Hur vi gjorde med pengarna vet jag inte och bryr mig inte så mycket om det heller. Men jag tror att vi använde dom på semestern. Mao vi fick nog tillbaka pengarna.
Pengarna som vi fick i kuverten var faktiskt en hel del. I vissa kuvert låg det 5000thb.
Vet inte vad vi gjorde med dom pengarna heller.

Vad kalaset gick på har jag ingen aning om.

Det enda jag vet är att guldet som låg framme var guld vi haft sedan länge och det behöll frun. Nåja, min ring fick jag behålla, den måste man ju ha på sig när man går på lokal både i Th och Se
Du måste ha varit dyngrak i en månad före och en månad efter....
 
Nja, jag gjorde som vanligt i Thailand (och Sverige).
Jag säger "jaha" och lyfter på axlarna till vad frugan än säger.
Orkar inte sitta och ha koll på pengar, räkna dom och se var dom försvinner.
Själv har jag nog som mest 3000thb i pluskan. Frugan får fixa resten.


Jag kan köra lite om husbyggande och ekonomi i en annan tråd
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 

Liknande trådar

M
Svar
1
Visningar
5 K
A
 
Tillbaka
Topp