M
MrPancake: Min Resa och upplevelse..
- Trådstartare MrPancake
- Start datum
-
- Taggar
- bilder (bildtråd) blogg
M
MrPancake
Gäst
Abstinens!
Jag eller vad ska man kalla det?
Visst är de härligt att den svenska sommaren börjar krypa sig närmare men går inte en dag utan att jag saknar Thailand. Självklart var saknaden stor när man kom hem till Sverige efter resan.
Efter ett tag lugnade det ner sig lite för att sen bara bli värre känns det som.
Blir många tankar kring ämnet: "flytta till Thailand" när man jobbar om dagarna. Grubblar inne i mitt röriga huvud hur man bäst löser arbetssituationen, boende m.m.
Självklart är de här något som ligger längre fram i tiden (även om jag gärna flyttar nästa vecka) och är ännu bara i dagdrömmar stadiet. Men jag vill tror att de är drömmarna som driver oss. Måste bara separera dom från verkligheten så man inte sjunker in för djupt och vardagen blir en pina.
Är bara ett endaste kaos inne på kontoret. Har dom pärmar och register på Clas Olsson för tankar och funderingar tro?
Listan på saker jag saknar kan göras lång men någonstans mellan drömmarnas land och och den bittra verkligheten så tog jag mig en titt i spegeln och insåg ganska snart att de jag sakar mest är mig själv..
Jag saknar den jag var under resan. jag saknar mitt "thaiself"
Självklart känner man sig avslappnad och allt sånt pga att man är på semester.
Men jag tror det är något mer. För allt omkring påverkar och vardagen där ser annorlunda ut.
Folket och miljön spelar ju sin roll i det hela.
Vissa saker märkte jag av redan innan min resa då jag kände hur min flickvän påverkade mig.
Hon ändrar mig till en bättre version. Inte för att hon ber mig att jag ska ändra mig. Utan för att hon har en annan syn på saker som påverkar mig.
Alla är vi ju olika men jag märkte ju väldigt snart i vårt förhållande att hennes uppväxt är väldigt olik min egen..
När man sen reste ner till Thailand så uppmärksammades allt mycket mer.
Är svårt att förklara de utan att skriva en hel bok.
Men jag känner att det är otroligt fascinerande hur en person och sen hur ett land och kultur på så kort tid kan påverka en så starkt.
Det blir väldigt tydligt när man ser förändringar i sig själv. Förändringar man trivs med och kanske rent av längtat efter.
När jag pratar med andra att jag vill flytta till Thailand så är alltid deras första reaktion att man vill flytta pga av värmen. Självklart är de ett stor plus att de alltid e varmt i Thailand men de är absolut inte anledningen utan snarare en bonus.
Som sagt svårt att sätta ord på en känsla utan att skriva en bok tjockare än bibeln.
Men jag vill tro att många ändå kan känna igen sig i det här, för är ju knappast pga värmen som många andra väljer en thailändsk partner.
Jag eller vad ska man kalla det?
Visst är de härligt att den svenska sommaren börjar krypa sig närmare men går inte en dag utan att jag saknar Thailand. Självklart var saknaden stor när man kom hem till Sverige efter resan.
Efter ett tag lugnade det ner sig lite för att sen bara bli värre känns det som.
Blir många tankar kring ämnet: "flytta till Thailand" när man jobbar om dagarna. Grubblar inne i mitt röriga huvud hur man bäst löser arbetssituationen, boende m.m.
Självklart är de här något som ligger längre fram i tiden (även om jag gärna flyttar nästa vecka) och är ännu bara i dagdrömmar stadiet. Men jag vill tror att de är drömmarna som driver oss. Måste bara separera dom från verkligheten så man inte sjunker in för djupt och vardagen blir en pina.
Är bara ett endaste kaos inne på kontoret. Har dom pärmar och register på Clas Olsson för tankar och funderingar tro?
Listan på saker jag saknar kan göras lång men någonstans mellan drömmarnas land och och den bittra verkligheten så tog jag mig en titt i spegeln och insåg ganska snart att de jag sakar mest är mig själv..
Jag saknar den jag var under resan. jag saknar mitt "thaiself"
Självklart känner man sig avslappnad och allt sånt pga att man är på semester.
Men jag tror det är något mer. För allt omkring påverkar och vardagen där ser annorlunda ut.
Folket och miljön spelar ju sin roll i det hela.
Vissa saker märkte jag av redan innan min resa då jag kände hur min flickvän påverkade mig.
Hon ändrar mig till en bättre version. Inte för att hon ber mig att jag ska ändra mig. Utan för att hon har en annan syn på saker som påverkar mig.
Alla är vi ju olika men jag märkte ju väldigt snart i vårt förhållande att hennes uppväxt är väldigt olik min egen..
När man sen reste ner till Thailand så uppmärksammades allt mycket mer.
Är svårt att förklara de utan att skriva en hel bok.
Men jag känner att det är otroligt fascinerande hur en person och sen hur ett land och kultur på så kort tid kan påverka en så starkt.
Det blir väldigt tydligt när man ser förändringar i sig själv. Förändringar man trivs med och kanske rent av längtat efter.
När jag pratar med andra att jag vill flytta till Thailand så är alltid deras första reaktion att man vill flytta pga av värmen. Självklart är de ett stor plus att de alltid e varmt i Thailand men de är absolut inte anledningen utan snarare en bonus.
Som sagt svårt att sätta ord på en känsla utan att skriva en bok tjockare än bibeln.
Men jag vill tro att många ändå kan känna igen sig i det här, för är ju knappast pga värmen som många andra väljer en thailändsk partner.
Krister
Forumveteran
Vi va på massage idag, hon som massera mig sa att jag va en thai i en "farangkropp", hon menade att jag pratade thai som thai själva gör.. Ja jag har faktiskt blivit sugen på att bli thai på riktigt, men jag vet inte hur jag skall starta den fasen, eller ens om jag bryr mig så mycket om att få det pappret som bekräftar att jag blivit thai... är det så viktigt, kanske inte, jag skulle nog inte klara mig utan det ena eller andra... Jag vill nog helst vara både thai och svensk. Dom får gärna kalla mig farang, men när dom pratar med mig, och ser att jag kan mer än bara språket, så går det snabbt upp för dom att jag inte e någon turist, som dom normalt refererar till med det ordet... Däremot att kalla mig för det isaanska Baak-sii-da, ja då ser jag rött direkt och det väller en massa ilska ur mig, det tycker jag e rasistiskt och nervärderande...
@MrPancake, jag tycker det e kul att du kallar det för ditt "thaiself", du verkar tagit till dig flera aspekter av thailand och thailändare, sådant som vanligt folk inte får uppleva. Du har tiden för dig, och använd lite av dina begåvningar och testa dina idéer så skall du se att du kan leva här i Thailand ganska snart. Jag bestämde mig tidigt att jag inte tänkte leva ett normalt svenssonliv, jag va 23 när jag kom hit första gången och stannade ett halvår. Sedan hade jag allt, hus och bilar i Thailand vid 30, och vid 34 så fick jag börja om från "scratch"... Det visade sig att den tjej jag byggde upp allting med hade som dröm om att fastna i det svenska ekorrhjulet...
Lycka till!
/K
@MrPancake, jag tycker det e kul att du kallar det för ditt "thaiself", du verkar tagit till dig flera aspekter av thailand och thailändare, sådant som vanligt folk inte får uppleva. Du har tiden för dig, och använd lite av dina begåvningar och testa dina idéer så skall du se att du kan leva här i Thailand ganska snart. Jag bestämde mig tidigt att jag inte tänkte leva ett normalt svenssonliv, jag va 23 när jag kom hit första gången och stannade ett halvår. Sedan hade jag allt, hus och bilar i Thailand vid 30, och vid 34 så fick jag börja om från "scratch"... Det visade sig att den tjej jag byggde upp allting med hade som dröm om att fastna i det svenska ekorrhjulet...
Lycka till!
/K
B
Banglassi
Gäst
Läser både era poster, Trådskaparen och Krister, och finns typ tiotusen saker jag vill säga med, men vet att jag är bra att skriva för mycket om för lite 
Men i vart fall, @MrPancake Allt du säger är som en tidsresa och nostalgitripp för mig själv. är som att jag kan "se" dina tankar, även om det blott är en reflektion av mina egna forna tankar. Och absolut! Drömma är bland det viktigaste man kan göra, det finns så mkt jag inte trodde jag kunde göra när jag var runt 20, sen bestämde jag mig för att göra det iaf, och se, det gick! Och jag är säker på att det går oavsätt ålder i livet!
Med risk för att låta skenreligiös så måste jag säga att när man väl vill något 100% och går för det, är det som att hela universum jobbar tillsammans med en. Jag tror det är för att man inte ser motgångarna när man är i den växeln, utan hittar nya sätt att ta sig upp på vägen och framåt framåt framåt. Att bara sittaoch önska att man hade gjort mer leder förmodligen till bitterhet, har själv aldrig gått den vägen en längre tid så vet inte. Min poäng är dröm stort! Och dröm mycket!
Många har sagt till mig att jag är oseriös då jag har haft många planer och alla självklart inte gått i mål. De kanske har rätt, men personligen ser jag det inte så. jag ser det som att jag vunnit med att få i mål några av de planer jag haft. Att ha reservidéer borde aldrig vara fel, men det är visst inte alla överens om.
Och @krister Jag har själv spanat på hur man går till väga för att skaffa medborgarskap mer än en gång, och har kommit fram till samma sak i slutändan. Papper, ID och Pass är inte det viktigaste Sen när det gäller Farang eller Baak-si-daa tycker jag det gör sak samma. Det spelar mer roll hur någon säger det. Låt säga en ungdom i Isan som lärt sig att Farang och Bak-si-daa är samma frukt och därmed använder samma ord leksamt och lätt är ok. Någon som gör det nedvärderande är inte ok. Men det gäller i båda fallen för mig.
Jag menar i Spanien kallar man Svarta negros, då negro är svart på Spanska, i USA är Nigger ett dåligt ord då det användes fel. N*ger ligger mittemellan men har också fått stämpeln "dåligt ord" pga missbruk. Sen kan vi ju se på folk som kommer från typ Niger eller Nigeria, vad ska vi kalla dem på Svenska utan att riskera att det blir rasistiskt. gränserna är svåra ibland.
(EDIT - så mkt för att skriva kort...)
Men i vart fall, @MrPancake Allt du säger är som en tidsresa och nostalgitripp för mig själv. är som att jag kan "se" dina tankar, även om det blott är en reflektion av mina egna forna tankar. Och absolut! Drömma är bland det viktigaste man kan göra, det finns så mkt jag inte trodde jag kunde göra när jag var runt 20, sen bestämde jag mig för att göra det iaf, och se, det gick! Och jag är säker på att det går oavsätt ålder i livet!
Med risk för att låta skenreligiös så måste jag säga att när man väl vill något 100% och går för det, är det som att hela universum jobbar tillsammans med en. Jag tror det är för att man inte ser motgångarna när man är i den växeln, utan hittar nya sätt att ta sig upp på vägen och framåt framåt framåt. Att bara sittaoch önska att man hade gjort mer leder förmodligen till bitterhet, har själv aldrig gått den vägen en längre tid så vet inte. Min poäng är dröm stort! Och dröm mycket!
Många har sagt till mig att jag är oseriös då jag har haft många planer och alla självklart inte gått i mål. De kanske har rätt, men personligen ser jag det inte så. jag ser det som att jag vunnit med att få i mål några av de planer jag haft. Att ha reservidéer borde aldrig vara fel, men det är visst inte alla överens om.
Och @krister Jag har själv spanat på hur man går till väga för att skaffa medborgarskap mer än en gång, och har kommit fram till samma sak i slutändan. Papper, ID och Pass är inte det viktigaste
Sen när det gäller Farang eller Baak-si-daa tycker jag det gör sak samma. Det spelar mer roll hur någon säger det. Låt säga en ungdom i Isan som lärt sig att Farang och Bak-si-daa är samma frukt och därmed använder samma ord leksamt och lätt är ok. Någon som gör det nedvärderande är inte ok. Men det gäller i båda fallen för mig.Jag menar i Spanien kallar man Svarta negros, då negro är svart på Spanska, i USA är Nigger ett dåligt ord då det användes fel. N*ger ligger mittemellan men har också fått stämpeln "dåligt ord" pga missbruk. Sen kan vi ju se på folk som kommer från typ Niger eller Nigeria, vad ska vi kalla dem på Svenska utan att riskera att det blir rasistiskt. gränserna är svåra ibland.
(EDIT - så mkt för att skriva kort...)
M
MrPancake
Gäst
Tänkte först starta en ny tråd men bestämde mig sen för att lägga det här för de här är trots allt en del av mina tankar och de är ju just de jag försöker dela med mig av i den här tråden..
Jag minns den tid då MTV var en musik kanal. Hade ofta den kanalen på i bakgrunden eller bara i brist på annat kolla man lite musik videos.
Nu för tiden är den kanalen mest fylld av massa skit om jag får säga mitt.
Musik videos i det stora hela har ändrats en hel del när jag tänker efter.
Finns en tråd här på forumet ang just vilken thai musik man gillar och som jag nämnde i den tråden är mitt "gillande" ett brett begrepp.
för mig är musik minnen och känslor.
Jag har alltid gillat Asien och mer specifikt Japan och det mycket pga mitt bilintresse.
Därför har de blivit att jag lyssnat väldigt mycket på bland annat japansk musik.
Nu har mina öron och sinnen blivit introducerade för thai musik och jag inser att jag missat något.
Precis som japanskan så gillar jag verkligen det thailändska språket och längtar efter den dag jag kan mer om det.
Men en tanke som också slagit mig är tänk om jag inte längre skulle uppskatta musiken på samma sätt när jag förstår vad dom sjunger?..
Som en del i att försöka lära mig thai har jag börjat lyssna mer på thai musik. Om jag sitter vid datorn exempelvis här på thaisnack så har jag youtube på med thai musik. Bara för att jag höra thai så mycket som möjligt och som en svamp suga åt mig kunskap i det undermedvetna. Sen om de funkar i praktiken kan vi ju diskutera vid ett annat tillfälle.
Men jag tänker att de är så ett barn lär sig ett språk eller att faktiskt rent av prata..
Men i alla fall. För att komma till poängen med inlägget och anledningen till att jag ens tog upp MTV i början är att när jag sitter och lyssnar på thai musik så blir de ofta att jag kollar videon också.
Många videos idag med kända artister från USA m.m. är ofta rätt tråkiga. Är bara artisten själv som visar upp sig. Men många thailändska videos är som en liten kort film som förmedlar massa känsla och man förstår låten på nått vis utan att ens kunna språket. De är precis det som är musik för mig.
Här är ett exempel på vad jag menar. En låt i klassisk "sound of thailand" eller vad man kan kalla de.
Jag personligen gillar låten och videon berättar en hel del. Lite som en kort film.
De här stöter man ibland på när någon kompis gillar/delat en gripande reklam film.
Väldigt ofta dom är från Thailand.
Här är ett klipp som en vän dela för inte alls så länge sedan:
Ett annat exempel:
Jag minns den tid då MTV var en musik kanal. Hade ofta den kanalen på i bakgrunden eller bara i brist på annat kolla man lite musik videos.
Nu för tiden är den kanalen mest fylld av massa skit om jag får säga mitt.
Musik videos i det stora hela har ändrats en hel del när jag tänker efter.
Finns en tråd här på forumet ang just vilken thai musik man gillar och som jag nämnde i den tråden är mitt "gillande" ett brett begrepp.
för mig är musik minnen och känslor.
Jag har alltid gillat Asien och mer specifikt Japan och det mycket pga mitt bilintresse.
Därför har de blivit att jag lyssnat väldigt mycket på bland annat japansk musik.
Nu har mina öron och sinnen blivit introducerade för thai musik och jag inser att jag missat något.
Precis som japanskan så gillar jag verkligen det thailändska språket och längtar efter den dag jag kan mer om det.
Men en tanke som också slagit mig är tänk om jag inte längre skulle uppskatta musiken på samma sätt när jag förstår vad dom sjunger?..
Som en del i att försöka lära mig thai har jag börjat lyssna mer på thai musik. Om jag sitter vid datorn exempelvis här på thaisnack så har jag youtube på med thai musik. Bara för att jag höra thai så mycket som möjligt och som en svamp suga åt mig kunskap i det undermedvetna. Sen om de funkar i praktiken kan vi ju diskutera vid ett annat tillfälle.
Men jag tänker att de är så ett barn lär sig ett språk eller att faktiskt rent av prata..
Men i alla fall. För att komma till poängen med inlägget och anledningen till att jag ens tog upp MTV i början är att när jag sitter och lyssnar på thai musik så blir de ofta att jag kollar videon också.
Många videos idag med kända artister från USA m.m. är ofta rätt tråkiga. Är bara artisten själv som visar upp sig. Men många thailändska videos är som en liten kort film som förmedlar massa känsla och man förstår låten på nått vis utan att ens kunna språket. De är precis det som är musik för mig.
Här är ett exempel på vad jag menar. En låt i klassisk "sound of thailand" eller vad man kan kalla de.
Jag personligen gillar låten och videon berättar en hel del. Lite som en kort film.
De här stöter man ibland på när någon kompis gillar/delat en gripande reklam film.
Väldigt ofta dom är från Thailand.
Här är ett klipp som en vän dela för inte alls så länge sedan:
Ett annat exempel:
B
Banglassi
Gäst
Ja, det är en hel industri med musikvideohistorier här. Väldigt ofta är det kända skådespelare från diverse såpor/serier som är med i musikvideorna. Framförallt Thai country/"LoukTung" som i ditt exempel. Men även pop- och rockmusik från GMM Grammy etc.
Tror nog inte de blir sämre i.o.m. ju mer man förstår. Där emot så dör ju lite av magin med tiden, men det byts istället ut mot något annat som är minst lika bra, så har iaf jag upplevt det
Sista exemplet från Singapore hade jag aldrig sätt förr, trevligt med positiva kortfilmer, vi behöver mer sådant i denna värld och mindre skrämselnyheter och skit som folk äter med stora skeden.. (Ta t.ex. ebola, det skulle minsann bli global katastrof, sen när viruset inte längre var ett globalt hot var det minsann ingen (i vart fall inte många) som skrev en artikel typ "Ebola hotet har minskat drastiskt", istället fokuserar tidningarna direkt på mer negativt laddade nyheter. Visst är det upp till oss alla att välja vad vi konsumerar för information, men tycker det är lite synd att det är det som folk vill ha.. Men ska inte gå för Off Topic, det var vad Singapore-filmen fick mig att tänka på )
Tror nog inte de blir sämre i.o.m. ju mer man förstår. Där emot så dör ju lite av magin med tiden, men det byts istället ut mot något annat som är minst lika bra, så har iaf jag upplevt det
Sista exemplet från Singapore hade jag aldrig sätt förr, trevligt med positiva kortfilmer, vi behöver mer sådant i denna värld och mindre skrämselnyheter och skit som folk äter med stora skeden.. (Ta t.ex. ebola, det skulle minsann bli global katastrof, sen när viruset inte längre var ett globalt hot var det minsann ingen (i vart fall inte många) som skrev en artikel typ "Ebola hotet har minskat drastiskt", istället fokuserar tidningarna direkt på mer negativt laddade nyheter. Visst är det upp till oss alla att välja vad vi konsumerar för information, men tycker det är lite synd att det är det som folk vill ha.. Men ska inte gå för Off Topic, det var vad Singapore-filmen fick mig att tänka på
)
M
MrPancake
Gäst
Haha @Banglassi läste ditt inlägg och tänkte vafan snackar han om Singapore för?
Insåg sen att ja delat fel klipp
Men sak samma de klippet jag dela istället har ju också ett bra budskap.
Här är klippet ja skulle dela:
Insåg sen att ja delat fel klipp
Men sak samma de klippet jag dela istället har ju också ett bra budskap.
Här är klippet ja skulle dela:
B
Banglassi
Gäst
Haha @Banglassi läste ditt inlägg och tänkte vafan snackar han om Singapore för?
Insåg sen att ja delat fel klipp
Men sak samma de klippet jag dela istället har ju också ett bra budskap.
Här är klippet ja skulle dela:
555, ja den mins jag där emot
M
MrPancake
Gäst
Tankarna går fram och tillbaka och upp och ner. Man känner sig konstant ut och in..
Ni som "känner" mig vet ju att jag gärna vill bosätta mig i Buriram men de är ju som många vet inget man bara gör på en veckas tid. Jobb frågan är som redan känt den svåraste biten men skam den som ger sig.
För några dagar sen fick jag en spontan tanke vilket ledde mig helt in på ännu fler tankar.
Kanske man skulle bosätta sig i Bkk 1år och studera Thai där.
Vill ju väldigt gärna lära mig språket och känns som förutsättningarna att göra de är bättre där än här hemma och ännu mer i Buriram.
När man väl kan klara sig på egen hand språk mässigt kanske de i sin tur kan öppna lite dörrar vad gäller jobb frågan.
Sen tänker jag att de alltid är lättare att hitta jobb när man är på plats och kan knyta lite kontakter.
För även om vi skulle bosätta oss i Bkk så kommer man ju till och från besöka Buriram.
Försöker lyssna mycke på thai musik och frågar tjejen mycke. Men just nu har jag så mycket jobb att jag är för trött för att ta in något på kvällarna.
Sitter och lyssnar på tjejen och hennes kompisar när dom pratar.
Dom hon ungås med mest pratar alla svenska, engelska och thai så de blir väldig sakig blandning.
Vet inte om någon annan reflekterat på de men om ja skulle ha musik i öronen och inte höra vad dom säger så skulle jag ändå se om dom prata thai eller inte. För jag upplever de som att dom pratar mer med kroppen och framförallt ansiktet när dom pratar thai.
Vart ett litet snabbt inlägg de här medans jag väntar på tjejen.
Men ska försöka bli lite mer aktiv i den här tråden. Svårt bara att komma på vad man ska skriva om.
Ni som "känner" mig vet ju att jag gärna vill bosätta mig i Buriram men de är ju som många vet inget man bara gör på en veckas tid. Jobb frågan är som redan känt den svåraste biten men skam den som ger sig.
För några dagar sen fick jag en spontan tanke vilket ledde mig helt in på ännu fler tankar.
Kanske man skulle bosätta sig i Bkk 1år och studera Thai där.
Vill ju väldigt gärna lära mig språket och känns som förutsättningarna att göra de är bättre där än här hemma och ännu mer i Buriram.
När man väl kan klara sig på egen hand språk mässigt kanske de i sin tur kan öppna lite dörrar vad gäller jobb frågan.
Sen tänker jag att de alltid är lättare att hitta jobb när man är på plats och kan knyta lite kontakter.
För även om vi skulle bosätta oss i Bkk så kommer man ju till och från besöka Buriram.
Försöker lyssna mycke på thai musik och frågar tjejen mycke. Men just nu har jag så mycket jobb att jag är för trött för att ta in något på kvällarna.
Sitter och lyssnar på tjejen och hennes kompisar när dom pratar.
Dom hon ungås med mest pratar alla svenska, engelska och thai så de blir väldig sakig blandning.
Vet inte om någon annan reflekterat på de men om ja skulle ha musik i öronen och inte höra vad dom säger så skulle jag ändå se om dom prata thai eller inte. För jag upplever de som att dom pratar mer med kroppen och framförallt ansiktet när dom pratar thai.
Vart ett litet snabbt inlägg de här medans jag väntar på tjejen.
Men ska försöka bli lite mer aktiv i den här tråden. Svårt bara att komma på vad man ska skriva om.
B
Banglassi
Gäst
Har ju inte svarat dig än (av ren lathet, ursäkta min ärlighet, men jag svarar knappt på direkta SMS till mig, jag svarar knappt på min fru, jag är helt enkelt värdelös på att svaraTankarna går fram och tillbaka och upp och ner. Man känner sig konstant ut och in..
Ni som "känner" mig vet ju att jag gärna vill bosätta mig i Buriram men de är ju som många vet inget man bara gör på en veckas tid. Jobb frågan är som redan känt den svåraste biten men skam den som ger sig.
För några dagar sen fick jag en spontan tanke vilket ledde mig helt in på ännu fler tankar.
Kanske man skulle bosätta sig i Bkk 1år och studera Thai där.
Vill ju väldigt gärna lära mig språket och känns som förutsättningarna att göra de är bättre där än här hemma och ännu mer i Buriram.
När man väl kan klara sig på egen hand språk mässigt kanske de i sin tur kan öppna lite dörrar vad gäller jobb frågan.
Sen tänker jag att de alltid är lättare att hitta jobb när man är på plats och kan knyta lite kontakter.
För även om vi skulle bosätta oss i Bkk så kommer man ju till och från besöka Buriram.
Försöker lyssna mycke på thai musik och frågar tjejen mycke. Men just nu har jag så mycket jobb att jag är för trött för att ta in något på kvällarna.
Sitter och lyssnar på tjejen och hennes kompisar när dom pratar.
Dom hon ungås med mest pratar alla svenska, engelska och thai så de blir väldig sakig blandning.
Vet inte om någon annan reflekterat på de men om ja skulle ha musik i öronen och inte höra vad dom säger så skulle jag ändå se om dom prata thai eller inte. För jag upplever de som att dom pratar mer med kroppen och framförallt ansiktet när dom pratar thai.
Vart ett litet snabbt inlägg de här medans jag väntar på tjejen.
Men ska försöka bli lite mer aktiv i den här tråden. Svårt bara att komma på vad man ska skriva om.
Men jag ska ta tag i det o samla ihop allt jag lärt mig om skola och utland fram tills idag (om 1-2 (5-10) dagar Lita inte för mkt på att "lära känna lite folk o få ett jobb", ska du ha ett riktigt jobb bör du ha en kandidatexamen, starta eget, känna folk som har företag, sälja saker på diakrit eller orangelink. Eller helt enkelt ha enorm tur...
Nästan ingen ser ens till ett CV utan bachelor, oavsett hur bra du är på det område du vill jobba inom... Tro mig, jag tror mig vara helt ok i Thai, förhållandevis... Jag får inte lättare jobb, jag sliter hårt att klara mig var månad och måste låna av föräldrar och vänner igen, skamligt nog....
Du bör läsa upp på distans, ta en kandidat på distans vetja. Eller plugga en kandidat på thammasat, chulalongkorn, jula eller liknande i bkk. Du får CSN för båda, för Thai-studierna så betalar de dessutom säsongsavgiften (sånt som vi svenskar ofta glömmer bort att det finns).
Om du redan har en kandidatexamen eller högre så kom ner och börja jobba, med en kandidat eller högre kommer alla åtminste så åt ditt CV ( då det efter prayut ströps än del... som så mkt mer........ mest för thais........... Tänker inte säga det jag vill, då blir jag nog utsparkad i 500 år...)
B
Banglassi
Gäst
(vill tillägga att ajg tycker du är kung som vill flytta till Buriram vid så pass ung ålder (du kan knappast vara mer än 8 år äldre än mig).
Buriram och Sisaket - speciellt "khmer sidan" - är väldigt lika. Så jag vet hur lantligt det är. Vet många som inte skulle flyta dit i första taget innan åtminstånde 60 (då menar jag folk som har vart runt massor.. Jag förmodar att man som 60 känner sig som jag känner mig nu, men med lite mer visdom i knoppen, o lite mindre ork i kroppen...)
Likväl, jag vill flytta till Sisaket, men det var inget jag ville efter 1-3 gånger här. Men som sagt var jag ju väldigt ung då med. Hoppas verkligen du tar dig dit, då blir vi "grannar i khmer-mått"
Buriram och Sisaket - speciellt "khmer sidan" - är väldigt lika. Så jag vet hur lantligt det är. Vet många som inte skulle flyta dit i första taget innan åtminstånde 60
(då menar jag folk som har vart runt massor.. Jag förmodar att man som 60 känner sig som jag känner mig nu, men med lite mer visdom i knoppen, o lite mindre ork i kroppen...)Likväl, jag vill flytta till Sisaket, men det var inget jag ville efter 1-3 gånger här. Men som sagt var jag ju väldigt ung då med. Hoppas verkligen du tar dig dit, då blir vi "grannar i khmer-mått"
M
MrPancake
Gäst
Nej självklart är de inget man kanske litar på bokstavligen @Banglassi men man måste leva på hoppet och försöka.
Vill ja något så kämpar jag för det till 110%
Problemt för mig är oftast bara att jag vill så mycket.
Men inte ens kommit så långt att jag ens vet vad jag skulle vilja jobba med då de är så otroligt begränsat vad jag ens får jobba med.
Egen verksamhet vore ju en dröm men då lär man ju ha lite kapital vilket jag tyvärr inte har. Eng lärare verkar va ett av dom enda alt om man ska jobba ute på byggden.
Men vi får se, målet är ju att flytta men oavsett vart och med vilken sysselsättning så lär de inte bli först om tidigast 2år.
Ska betala av lite saker här först och tjejen vill få jobba lite först vilket jag tycker är ett bra tänk.
Vi fira 1år 4juni så är nog vettigt att låta förhållandet växa lite först också.
Absolut inga planer på att vi ska gå skilda vägar och de kan ju ske nu eller om 15år. Men känns ändå sunt att växa in i varandra mer då jag förmodligen kommer bli rätt beroende av henne till en början.
Kommer absolut försöka plugga språket så mycket jag bara kan även här hemma, bara svårt att få tiden att räcka till.
Tanken är att jag efter sommaren ska ta en anställning och ha mitt företag vilande.
Då kan jag kanske få lite mer tid över och framför allt lite mindre att tänka på.
Man får helt enkelt fortsätta hoppas på att man vinner någon miljon vinst, dock hade de kanske vart lättare om man faktiskt spela.. 555+
Vill ja något så kämpar jag för det till 110%
Problemt för mig är oftast bara att jag vill så mycket.
Men inte ens kommit så långt att jag ens vet vad jag skulle vilja jobba med då de är så otroligt begränsat vad jag ens får jobba med.
Egen verksamhet vore ju en dröm men då lär man ju ha lite kapital vilket jag tyvärr inte har. Eng lärare verkar va ett av dom enda alt om man ska jobba ute på byggden.
Men vi får se, målet är ju att flytta men oavsett vart och med vilken sysselsättning så lär de inte bli först om tidigast 2år.
Ska betala av lite saker här först och tjejen vill få jobba lite först vilket jag tycker är ett bra tänk.
Vi fira 1år 4juni så är nog vettigt att låta förhållandet växa lite först också.
Absolut inga planer på att vi ska gå skilda vägar och de kan ju ske nu eller om 15år. Men känns ändå sunt att växa in i varandra mer då jag förmodligen kommer bli rätt beroende av henne till en början.
Kommer absolut försöka plugga språket så mycket jag bara kan även här hemma, bara svårt att få tiden att räcka till.
Tanken är att jag efter sommaren ska ta en anställning och ha mitt företag vilande.
Då kan jag kanske få lite mer tid över och framför allt lite mindre att tänka på.
Man får helt enkelt fortsätta hoppas på att man vinner någon miljon vinst, dock hade de kanske vart lättare om man faktiskt spela.. 555+
M
MrPancake
Gäst
(vill tillägga att ajg tycker du är kung som vill flytta till Buriram vid så pass ung ålder (du kan knappast vara mer än 8 år äldre än mig).
Vet inte hur gammal du är men jag fyller 30 nu i augusti.
B
Banglassi
Gäst
Vet inte hur gammal du är men jag fyller 30 nu i augusti.
då är jag ca 7 månader före dig då
M
MrPancake
Gäst
Det pratas mycket här hemma om nästa resa.
Redan när vi va i Thailand så prata vi om att åka ner igen till april (2016)
Stor anledning till de är för att jag vill va där under Songkran.
Men pratet har gott fram och tillbaka. Kollat lite på att åka ner över jul/nyår pga de kanske passar bäst med tjejens studier som drar igång nu i mitten av Augusti. (hon har kommit in på barnskötarlinjen, yeaaay!!)
Men de är ju dubbla priserna på en biljett då så känns inge skoj.
Just nu lutar de åt att vi åker ner i slutet av Januari igen som sist.
Men kanske bara blir 3v, får se det som att de är bättre än inget.
Tjejen har ju sina studier att anpassa sig till och hon har ju även fått jobb som hon ska lyckas klaffa.
Jag själv har de förmodligen lättare med ledigheten. Ska dock börja nytt jobb i September.
Eller jag ska gå tillbaka som anställd på firman där jag jobba innan jag starta eget. Kommer dock ha kvar firman för att kunna ta in extra jobb kvällar/helger.
Men ska inte va några problem att va ledig så länge man säger till i tid.
Är mycket fokus på jobb just nu. Jobbar allt jag kan och tänker ännu mer på jobb.
Både på jobb här hemma men också på jobb i Thailand. Verkligen en stor fråga som gnager i mig. En fråga jag ständigt kommer tillbaka till.
En fråga med många frågetecken då den lämnar utrymme för nya frågor.
Som ex: Något jag funderat över några dagar nu.
Vad säger Sverige respektive Thailand om att man är anställd i Sverige men jobbar i Thailand.
I ett sånt läge, bör man då stå skriven i Sverige eller har man adress i Thailand?
Har absolut inget sånt jobb på gång eller ens en tanke på något sådant jobb jag skulle kunna söka, rätt svårt att jobba som hantverkare på distans och jag blev ju inte direkt hantverkare för att jag är en jävel på datorer. 555+
Så min fråga är bara av ren nyfikenhet.
Självklart finns de säkert en massa svar om jag söker på google vilket jag också kommer göra men de är ändå roligt att höra sig för här.
Redan när vi va i Thailand så prata vi om att åka ner igen till april (2016)
Stor anledning till de är för att jag vill va där under Songkran.
Men pratet har gott fram och tillbaka. Kollat lite på att åka ner över jul/nyår pga de kanske passar bäst med tjejens studier som drar igång nu i mitten av Augusti. (hon har kommit in på barnskötarlinjen, yeaaay!!)
Men de är ju dubbla priserna på en biljett då så känns inge skoj.
Just nu lutar de åt att vi åker ner i slutet av Januari igen som sist.
Men kanske bara blir 3v, får se det som att de är bättre än inget.
Tjejen har ju sina studier att anpassa sig till och hon har ju även fått jobb som hon ska lyckas klaffa.
Jag själv har de förmodligen lättare med ledigheten. Ska dock börja nytt jobb i September.
Eller jag ska gå tillbaka som anställd på firman där jag jobba innan jag starta eget. Kommer dock ha kvar firman för att kunna ta in extra jobb kvällar/helger.
Men ska inte va några problem att va ledig så länge man säger till i tid.
Är mycket fokus på jobb just nu. Jobbar allt jag kan och tänker ännu mer på jobb.
Både på jobb här hemma men också på jobb i Thailand. Verkligen en stor fråga som gnager i mig. En fråga jag ständigt kommer tillbaka till.
En fråga med många frågetecken då den lämnar utrymme för nya frågor.
Som ex: Något jag funderat över några dagar nu.
Vad säger Sverige respektive Thailand om att man är anställd i Sverige men jobbar i Thailand.
I ett sånt läge, bör man då stå skriven i Sverige eller har man adress i Thailand?
Har absolut inget sånt jobb på gång eller ens en tanke på något sådant jobb jag skulle kunna söka, rätt svårt att jobba som hantverkare på distans och jag blev ju inte direkt hantverkare för att jag är en jävel på datorer. 555+
Så min fråga är bara av ren nyfikenhet.
Självklart finns de säkert en massa svar om jag söker på google vilket jag också kommer göra men de är ändå roligt att höra sig för här.
N
NilsG
Gäst
Tyvärr svårt med arbete, funderar själv på hur man ska göra längre fram.
Troligtvis får det bli att börja med lite längre resor och jobba i sv när det inte är kallt och äckligt
Har också kollat biljetter över jul/nyår, men som du säger väldigt dyrt och ska passa med ledighet från jobb.
Troligtvis får det bli att börja med lite längre resor och jobba i sv när det inte är kallt och äckligt
Har också kollat biljetter över jul/nyår, men som du säger väldigt dyrt och ska passa med ledighet från jobb.
M
MrPancake
Gäst
Tyvärr svårt med arbete, funderar själv på hur man ska göra längre fram.
Troligtvis får det bli att börja med lite längre resor och jobba i sv när det inte är kallt och äckligt
Har också kollat biljetter över jul/nyår, men som du säger väldigt dyrt och ska passa med ledighet från jobb.
Jo är ju de men inget e ju heller omöjligt.
Man måste bara vilja tillräckligt mycke.
Fördelen med att åka jul/nyår är ju att man redan har endel ledighet där oftast så man behöver inte förlora massa arbetstid igen.
B
bandonghasse
Gäst
Jo är ju de men inget e ju heller omöjligt.
Man måste bara vilja tillräckligt mycke.
Fördelen med att åka jul/nyår är ju att man redan har endel ledighet där oftast så man behöver inte förlora massa arbetstid igen.
Vi åker ner den 20 December med Thai. Vi stog i kö på biljetter på Thai i våras utresa den 19: e eller 20:e till ett pris på 9950:- per biljett. Vi fick senare biljetter ut den 20:e och hem den 12:e Januari. Men då ville Thai ha 12500:- per biljett istället take it or leave it .
På grund av mitt jobb måste vi åka dessa datum så jag köpte biljetterna.
Så nu är man lurad redan innan man har packat väskan.
Det sved ordentligt i plånboken. Frugan fyller 40 under denna period och det är första gången vi åker hem till byn under Jul och Nyår.
Glimten
Forumveteran
Själv så bokade jag en resa i slutet av november, då det är lungt då (iaf just nu ser det lugnt ut då), och kommer hem i mellandagarna, så man hinner vila upp sig några dagar innan ny säsong börjar för oss
M
MrPancake
Gäst
Ja de låter surt.. Senast jag titta så hitta jag biljetter 16dec - 13jan (lite osäker på hemresa) för 8800:- per biljett. Vill minnas att de va Turkish Airlines.
Kollade sen samma datum som vi reste senast (min första resa)
25jan - 25feb 4500:- per biljett och samma bolag.
Får bösta båda biljetterna för priset av en över jul/nyår.
Jag har svårt att svälja det. Tjejen fyller den 24jan så därför är de ju roligare för henne att åka jan-feb så hon kan fira med sina vänner
Kollade sen samma datum som vi reste senast (min första resa)
25jan - 25feb 4500:- per biljett och samma bolag.
Får bösta båda biljetterna för priset av en över jul/nyår.
Jag har svårt att svälja det. Tjejen fyller den 24jan så därför är de ju roligare för henne att åka jan-feb så hon kan fira med sina vänner
Liknande trådar
- Klistrad
- Anonym
- Thailändskt reseforum
- Anonym
- Allmänt thailandforum
- Låst
- Bangkok_Hilton
- Rätt och fel i Thailand samt tips
- Låst
- Bangkok_Hilton
- Allmänt thailandforum
- Låst
