Att lära sig sina första ord på thai

 
Jag får inte riktigt ihop det hela, men jag tror det du menar att säga är: [thai]ลุเลลืมรองเท้าที่บ้านเรา ผมเอารองเท้ามาให้ลุเล[/thai] [trans]lo[ton]H[/ton] lee[ton]M[/ton] luum[ton]M[/ton] raang[ton]M[/ton] taao[ton]H[/ton] tii[ton]F[/ton] baan[ton]F[/ton] rao[ton]M[/ton]. påmm[ton]S[/ton] aow[ton]M[/ton] raang[ton]M[/ton] taao[ton]H[/ton] maa[ton]M[/ton] hajj[ton]F[/ton] lo[ton]H[/ton] lee[ton]M[/ton][/trans], alltså Lule glömde skorna hema hos oss. Jag har med mig skorna till Lule. Verkar det vara svaret på det du funderade över? :)
Jo, jag visade min fru. Bra sa hon. Men jag gav mig inte in i någon diskussion.
Andra meningen var att jag skulle säga. Kan du (vill du) ge skorna till Lule.........."jag har med mig skorna"...betyder väl samma.....kanske....
 
Ibland tycker jag att vardagssituationerna är svårast.....eller mest "knäckande"...då man tror sig kunna men det blir "rödljus" i huvve....men det som känns bäst nu är att genom att kunna läsa thaibokstäverna förstår jag bättre....

Sedan glömde jag förra exemplet....borde man inte ha en övergång mellan meningarna typ "gå"
 
Kolla min meningsbyggnad på svenskan. Den skiljer sig från eran. Jag måste liksom få ihop så nära direkt översättning.....vet ej om detta är knasigt.....men annars kommer jag ej ihåg....liksom....

  1. Första dagen, som han, kom jobbade här, han kom sent
    wan rääk, tii kao maa tam-ngan tii-nii, kao maa sai ว้น แรก ทื่ เคัา มา tamงาน ที่ นี่ เคัา มา สาย
  2. Andra dagen, han, well..., kom inte alls
    wan tii song, kao, gå……. mai maa lööj วัน ที่ สอง เค้า ก๊ ไม่ มา เลย
  3. idag är, sista dagen, som, du skall vara här, eller hur?
    wan ni pen, wan sot-taay, tii khun ja yoo tii nii, chai mai วัน นื่ เป็น วัน สุด ทาย ที คุณ จะ ยู ที่ นี่ ใช่ มย้ั
nej, fredag är, sista dagen
mai chai, wan sook pen, wan sot-taay มย้ั ใช วัน ศุก เป็น วัน สุด ท้าย
 
Jo, jag visade min fru. Bra sa hon. Men jag gav mig inte in i någon diskussion.
Andra meningen var att jag skulle säga. Kan du (vill du) ge skorna till Lule.........."jag har med mig skorna"...betyder väl samma.....kanske....

I en sådan mening tycker jag vi kan använda Lyco's ไปมาให้. :)
[thai]ช่วยเอารองเท้าไปมาให้ลุเลได้ไหม[/thai], [trans]choaj[ton]F[/ton] aow[ton]M[/ton] raang[ton]M[/ton] taao[ton]H[/ton] pajj[ton]M[/ton] maa[ton]M[/ton] hajj[ton]F[/ton] lo[ton]H[/ton] lee[ton]M[/ton] dajj[ton]F[/ton] maaj[ton]S[/ton][/trans], alltså kan du ta skorna och ge dem lill Lule?
 
  • Like
Reactions: jp
Ibland tycker jag att vardagssituationerna är svårast.....eller mest "knäckande"...då man tror sig kunna men det blir "rödljus" i huvve....men det som känns bäst nu är att genom att kunna läsa thaibokstäverna förstår jag bättre....

Sedan glömde jag förra exemplet....borde man inte ha en övergång mellan meningarna typ "gå"

Ja, det blir mycket bättre förståelse när man kan läsa thaibokstäverna tycker jag också. :)

Någon övergång tycker jag inte fattas.
 
Kolla min meningsbyggnad på svenskan. Den skiljer sig från eran. Jag måste liksom få ihop så nära direkt översättning.....vet ej om detta är knasigt.....men annars kommer jag ej ihåg....liksom....

  1. Första dagen, som han, kom jobbade här, han kom sent
    wan rääk, tii kao maa tam-ngan tii-nii, kao maa sai ว้น แรก ทื่ เคัา มา tamงาน ที่ นี่ เคัา มา สาย
  2. Andra dagen, han, well..., kom inte alls
    wan tii song, kao, gå……. mai maa lööj วัน ที่ สอง เค้า ก๊ ไม่ มา เลย
  3. idag är, sista dagen, som, du skall vara här, eller hur?
    wan ni pen, wan sot-taay, tii khun ja yoo tii nii, chai mai วัน นื่ เป็น วัน สุด ทาย ที คุณ จะ ยู ที่ นี่ ใช่ มย้ั
nej, fredag är, sista dagen
mai chai, wan sook pen, wan sot-taay มย้ั ใช วัน ศุก เป็น วัน สุด ท้าย

Det ser väl inte så tokigt ut, tycker jag. Lite skrivfel bara, och så ska det ju skrivas ihop på rätt sätt sedan för att bli riktiga meningar. :)
 
Sedan glömde jag förra exemplet....borde man inte ha en övergång mellan meningarna typ "gå"

Nu tror jag jag fattar vad du menar. :) Du kan skriva såhär om du vill ha "gå" med:
ลุเลลืมรองเท้าที่บ้านเรา ผมก็เลยเอารองเท้ามาให้ลุเล
 
  • Like
Reactions: jp
jag håller på lär mig några vardagssituationer som jag tragglar (muntligt). Det har med "nummer" att göra. Ett pedagogoskt knep är att skapa så mycket nya meningar med dessa "praktiska situationer med nummer". Ni vet sitter man på banken.....så hör man "schön maai lek - 240".... tror de säger "välkommen nytt nr....."


  1. Vi bor i hus nr 232/105 soi 5 rao yoo baan lektii ....... 232/105 soi 5 (vad heter snedstreck)
    เรา อยู่ บ้าน เลข ที่ 232 105 ชอย 5
  2. nummer-registrering, bilen vår, är lek ta-biyan kong rao kuu
    เลข ทะบียน รถ ของ เรา คือ
  3. nummerregistrering - husboklek tabiay baan
  4. jag minns nr-på-konto, kan inte pom jam dai lek tii banchii mai dai
    พม จำ เลข ที่ บัญชี ไม่ได้
  5. “nr” telefon jag (mitt) är böö tåå pom kuu
    เบอร โท พม ดื
Sedan får man drilla runt....googla med försiktighet....kolla i böcker...men det gäller att snacka och försöka komma ihåg.....
synpunkter om nr mottages
 
äh...jag tröck på nån djäkla knapp...så ovan kommentar for iväg...men nu får det vara så....solly
 
 

Liknande trådar

A
Svar
23
Visningar
3 K
Lunkan
L
D
Svar
2
Visningar
3 K
A
A
Svar
7
Visningar
2 K
A
A
Svar
6
Visningar
2 K
Anonym
A
P
Svar
12
Visningar
4 K
A
A
Svar
435
Visningar
91 K
A
Svar
0
Visningar
3 K
Anonymius
A
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonymius
A
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonymius
A
Svar
27
Visningar
3 K
magnusjansson
M
A
Svar
1
Visningar
1 K
R
A
Svar
27
Visningar
3 K
H
Svar
1
Visningar
2 K
A
A
Svar
2
Visningar
3 K
A
T
Svar
24
Visningar
7 K
Anonymius
A
A
Svar
0
Visningar
1 K
Anonym
A
A
Svar
2
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
5
Visningar
2 K
kimmoo
K
T
Svar
1
Visningar
2 K
Shaowpanyaa
S
T
Svar
2
Visningar
2 K
titanium79
T
 
Tillbaka
Topp