Svenska män har flest thaifruar i förhållande till befolkningen i hela världen

 
Läste att någon skrev att det var jobbigt när man ligger på olika mentala nivåer, eller nåt sånt, alltså i förhållandet med sin kanske då yngre thai-fru.

För egen del, så försöker jag strunta i just den biten, eftersom jag också har språket som ett jätteproblem. Så jag försöker vara glad att jag slipper strida i åktenskapet varje dag, som det kändes som man gjorde borta i Sverige. Nu är det mer lugnt, och djupa konversationer kan man ta vid 6:e groggen med kompisen istället.

Tat lugnt och unna oss att vara lyckliga är nog en go grej..
 
Det ör s
Här tror jag faktiskt att Du har helt rätt, åtminstone verkar det nog som om våra kulturer är väldigt "kompatibla". Själv har jag varit gift med thaikvinnor två gånger, 16 år sammantaget och även om missförstånden varit många så har jag nog aldrig upplevt någon riktig kulturkrock, ingen som varit oöverbryggbar i alla fall. Jag har flera nära vänner i hembyn och även om jag vet att några här tycker det är konstigt att man umgås med thailändare så har jag själv inga problem. Goa gubbar finns det både bland Göteborgare och Isaanbor! Och skillnaden är inte så stor egentligen.
 
Det är sant som du skriver att Chulalongkorns fokus kanske inte bara låg på Sverige under sin Europa-resa men att ändå Sverige gjorde avtryck, om än framför allt naturmässigt. Chulalongkorn blev i vilket fall mycket inspirerad under sin Europavistelse, och bara en sån sak som att han företog en sån avancerad resa under denna tid vilket måste ha krävt en hel del. Har hört att det var han som fick thailändarna att börja använda bestick och inte bara äta med händerna och pinnar (om det nu skulle vara så positivt i och för sig). Men kanske la han grunden till att Thailand aldrig blev kolonialiserat- förutom en kort period av Japan under andra världskriget - till skillnad från alla grannländer som haft svårt att få till en lika framgångsrik utveckling som Thailand efter det.
Sen håller jag med om missförstånd, men i mitt fall handlar det mest om språkförbittring och att min tjej inte låter mig tala till punkt alltid ;-) men det har blivit bättre med det.
Också hört Japan som mest lika, och Japan och Thailand påminner ju rätt mycket om varandra. Verkar som Japan är mer populärt än Korea bland thailändare vilket man annars skulle kunna tro.
 
Läste att någon skrev att det var jobbigt när man ligger på olika mentala nivåer, eller nåt sånt, alltså i förhållandet med sin kanske då yngre thai-fru.

För egen del, så försöker jag strunta i just den biten, eftersom jag också har språket som ett jätteproblem

Kan ju informera dig om att, om du nu trodde det, inte är speciellt unik är jag rädd.
 
... åtminstone verkar det nog som om våra kulturer är väldigt "kompatibla". ...

Sverige är ett av de extremaste länderna i världen, vi är faktiskt väldigt konstiga!

http://www.worldvaluessurvey.org/images/Cultural_map_WVS6_2015.jpg

Men då vi är konflikträdda och oftast inte särskilt krävande, samt då vi egentligen inte kan ha någon djupare kommunikation med thailändarna (språkbarriären) så tror jag att vi fungerar ganska smidigt i deras samhälle. "Kompatibla" kulturer må alltså vara hänt, men "lika" är de definitivt inte. :rolleyes:
 
Det är sant som du skriver att Chulalongkorns fokus kanske inte bara låg på Sverige under sin Europa-resa men att ändå Sverige gjorde avtryck, om än framför allt naturmässigt. Chulalongkorn blev i vilket fall mycket inspirerad under sin Europavistelse, och bara en sån sak som att han företog en sån avancerad resa under denna tid vilket måste ha krävt en hel del. Har hört att det var han som fick thailändarna att börja använda bestick och inte bara äta med händerna och pinnar (om det nu skulle vara så positivt i och för sig). Men kanske la han grunden till att Thailand aldrig blev kolonialiserat- förutom en kort period av Japan under andra världskriget - till skillnad från alla grannländer som haft svårt att få till en lika framgångsrik utveckling som Thailand efter det.
Sen håller jag med om missförstånd, men i mitt fall handlar det mest om språkförbittring och att min tjej inte låter mig tala till punkt alltid ;-) men det har blivit bättre med det.
Också hört Japan som mest lika, och Japan och Thailand påminner ju rätt mycket om varandra. Verkar som Japan är mer populärt än Korea bland thailändare vilket man annars skulle kunna tro.

Jo, det sägs ju det att han tog med sig denna etikett när det gäller att äta, pinnarna har de ju fått från kineserna. Thailand är ju dock inte det enda land som använder sked/gaffel utan hela sydostasien. Ätpinnar är väl egentligen bara Kina, Japan och Korea som har det i sin kultur, även om andra länder också använder pinnar då främst till nudlar.

Kniv däremot blev ju aldrig någon hit då det sällan behövs kniv och kniv är ju allmänt ansett som vapen och därför inget bra, även om en gaffel mycket väl kan användas som vapen, slå någon i huvudet med sked är kanske inte så framgångsrikt.

Nja, Japan har väl aldrig koloniserat Thailand, däremot var det en invasion som kom av sig på grund av en massa tjyv och rackarspel mellan ena sidan Thailand USA/England å andra sidan Thailand/Japan och invasionen var mer en avledningsmanöver för att England inte skulle kunna tvinga sig på en allians med Thailand då Thailand förmodligen var rädd för att just bli koloniserade likt franska Indokina och fredsöverenskommelsen skrevs på av Japan och Thailand i samma ögonblick de attackerade och en överenskommelse att japan fick använda Thailändska flygfält som bas för sina attacker på Malaysia.

I det skedet förklarade Thailand krig mot USA och England, så någon kolonisering var det inte frågan om utan rävspel skulle jag vilja påstå på hög politisk nivå.
 
Det stämmer säkert. Angående bestick så har man ju knappast nån användning av kniv i Thailand då all mat oftast är finfördelad.
 
Läste att någon skrev att det var jobbigt när man ligger på olika mentala nivåer, eller nåt sånt, alltså i förhållandet med sin kanske då yngre thai-fru.

För egen del, så försöker jag strunta i just den biten, eftersom jag också har språket som ett jätteproblem. Så jag försöker vara glad att jag slipper strida i åktenskapet varje dag, som det kändes som man gjorde borta i Sverige. Nu är det mer lugnt, och djupa konversationer kan man ta vid 6:e groggen med kompisen istället.

Tat lugnt och unna oss att vara lyckliga är nog en go grej..
Det måste vara jobbigt att inte kunna prata med sin fru om väsentligheter och inte ens kunna äta sina måltider tillsammans då ni inte äter samma slags mat.
 
Det måste vara jobbigt att inte kunna prata med sin fru om väsentligheter och inte ens kunna äta sina måltider tillsammans då ni inte äter samma slags mat.

Jo jag tror att det är möjligt att äta ihop, även om man nu skulle råka äta olika mat.

Men är glad för din skull att du och din thaifru kan prata om väsentligheter runt matbordet.. Du kanske är ett unikum av något slag!
 
Jag och min fru äter sällan samma mat på helgerna då vi är lediga..
Men alltid tillsammans ändå vid matbordet.. Så här fungerar det fint.. :wave_transparent:
Vi äter för det mesta samma mat och äter alltid tillsammans, även när vi befinner oss i Thailand. Nu har vi inget kommunikationsproblem eftersom hon talar näst intill flytande svenska. Men det blir ofrånkomligen en skillnad i Thailand där hon pratar med familj och kompisar, detta har jag full förståelse för.
 
Jo jag tror att det är möjligt att äta ihop, även om man nu skulle råka äta olika mat.

Men är glad för din skull att du och din thaifru kan prata om väsentligheter runt matbordet.. Du kanske är ett unikum av något slag!
Förmodligen. Är man gift vill man naturligtvis äta tillsammans men du föredrar säkert att äta ute runt stenbordet.
 
Många "gubbar" i Sverige som inte hört en kvinna på väldigt många år vissla efter dom och hojtat "Hello Mr: Sexy"... Ha, ha, ha....
Tror du misstar visslingens adress, den är inte menad till dig utan till din plånbok.
Mr sexy syftar på atm automat. Dags att du lär dig thai. :wai:
 
Jag träffade en tjej förra veckan här på orten som är gift med en thaikille. Blev förvånad, så även frugan.
 
Vi äter inte alltid samma mat men att sitta och äta i hop de gör vi, de är ju en liten stund då vi kan prata i lung och ro. Sen hade jag ju turen att min fru bodde i Sverige och pratar svenska, sen tycker jag att de är viktigt att kunna prata om allt, de hade frugan nog lite svårt med från början tror de är kultur man pratar inte om allt i thai (egen tro) men med tiden funkar de alldeles uymärkt
 
 

Liknande trådar

A
Svar
12
Visningar
961
anonymous
A
 
Tillbaka
Topp