Krille
Forumveteran
Kom mycket väl ihåg när jag sköt min första hare, va 15, farsan ställde mig på generalpasset, han gick med Speja som Hamiltonstövaren hette, tog inte lång stund förrän det vart fullt drev, kom närmare och närmare, och där kom svenskharen som en kanon, höjde försiktigt bössan siktade och sköt,,, och bommade bägge piporna, haren flög över vägen med hunden efter, som då fick tappt, där gick jag som en blöt oduglig hund, men Speja fick upp haren strax efter jag gick tillbaks till passet, och där kom haren tillbaka i samma löpa, sköt första skottet, hände inget,,, sköt sista pipan och där fick jag den. Tror ni jag va stolt? Efter det har jag alltid älskat harjakt,, svårt att förstå för en oinvigd, men jag glömmer iaf. aldrig "min" första hare.