A
Anonym
Gäst
Del 3
Sitter här och väntar på nästa flyg, börjar kännas som om jag har flugit tillräckligt för ett tag nu. Men det är ju bara en kort flygtur på drygt en timme så man har väl inget att klaga på.
Tjejen sitter vid min sida och har faktisk kommit över chocken och försöker kommunicera på egen hand. Så klart frågar hon sin kompis varje gång hon inte hittar rätt ord eller känner sig osäker, vilket medför att jag sitter som på en tennismatch under en lång boll..
Men är ju tacksam för alla framsteg på kommunikations-fronten, skall villigt erkänna att jag har varit lite orolig för kommunikations-problemen som kan uppstå.
Flyget upp till Udon thani är en ganska händelselös resa, men är trots allt tacksam när jag lämnar flyget för denna gång. Just när jag lämnar planet är det 25 timmar sedan jag satte mig på det första planet inför resan.
Tjejens kompis har bil stående på flygplatsen och som alla andra i Thailand (nästan iaf) så har hon också en pick-up så vi packar oss ihop, och hon kör mig och tjejen till ett hotell i Udon Thani.
Tjejen och jag har på förhand kommit överens om att tillbringa några dagar (och nätter) tillsammans i Udon Thani innan vi åker till byn och hennes familj. Jag har frågar henne säkerligen 32 (ok det kan ha varit lite mindre än 32) gånger om det är ok sätt ut ifrån ett Thailändsk perspektiv att göra så. Kan tänka mig att hon tröttnade på frågan tillslut.
Jag är en person som alltid försöker förbereda mig innan jag gör något, och i detta fallet har jag kommit över en bok (som jag med fara för att bli beskylld för att föra reklam i forumet) jag verkligen vill rekommendera alla som läser engelska och tänker vara tillsammans med en Thailändsk tjej. Den heter ”Thailand fever” och jisses så många missförstånd vi undvek med hjälp av denna bok.
Jag har redan berättat att jag skulle ha med mig boken och att jag ville vi skulle läsa den tillsammans, och det tyckte hon var ok. Boken är lagt upp så att varannan sida är på Thai och Engelska (för de som inte känner till boken). När vi väl kommer in på hotellrummet och tvingas kommunicera utan hjälp så märker jag en tydlig förbättring i tjejens engelska kunskap än när hennes kompis är i närheten. Detta fenomen märker jag även nu.
Eftersom jag har varit på resande fot i mer än ett dygn och inte kan påstå att man sover gott på ett flygplan, så är jag ganska trött. Men tjejens kompis har bestämt att vi skall gå ut och äta på någon restaurang och skall plocka upp oss efter någon timme. Tiden tills hon kommer nyttjar vi till att bekanta oss med varann på ett intellektuellt plan och läser lite i boken tillsammans. Vi pratar med varann med hjälp av engelska, ordbok och teckenspråk och det fungerar faktisk väldigt bra.
Tjejens kompis och hennes pojkvän kommer och hämtar upp oss och vi åker till någon restaurang, men jag vet inte vad den heter, hur det såg ut eller vad vi åt... Så trött var jag.. Men kommer dock ihåg att maten var riktigt god..
Tror väl att jag var trevlig och vänlig men sannolikt inte särskilt pratsam. Efter en lång lång tid (kändes lång i alla fall) så kör tjejens kompis oss tillbaks till hotellet. Jag har den dag i dag inte en aning om vad klockan var, men kommer mycket väl ihåg att kudden ropade efter mig..
Även i mitt halvt sovande tillstånd undrar jag på hur jag skall vara lagom närgången nu när vi skall lägga oss tillsammans i en dubbelsäng för första gången. Man vill ju inte vara för närgången samtidigt som man inte vill verka ointresserad heller. En mycket svår balansgång tycker jag. Men det visar sig snabbt att jag inte behöver vara orolig för att verka närgången, det fixar tjejen själv mycket elegant. En riktig boost för självförtroende att känna att man är efterlängtad kan jag säga.
Nu skall man väl inte gå in på detaljer men man kan säga att det var en mycket nöjd och tillfreds man som somnade lite senare.
Vi har kommit överens om att byta hotell dagen efter, då det vi ligger på den första natten är ganska dyrt då det kostar 1500 BHT för en natt (315 SEK i dagens valuta). Så tjejens kompis kommer och hämtar upp oss efter frukost och kör oss till ett annat hotell där det kostar 350 BHT (73,50 SEK) per natt. Skillnaden i kvalitet är inte särskilt stor mellan hotellen, dock pratar dom inte ett ord engelska på det billiga hotellet. Vi blir lämnade utanför det nya hotellet och tjejens kompis åker iväg igen. Alltså tog hon och satte sig i bilen och åkte fram och tillbaks bara för att köra oss som någon vanlig taxi. Mycket vänligt gjort tycker jag..
Vi tar in på det nya hotellet och tjejen förklarar att jag måste betala för två dygn direkt vid check in. Hon ser ut till att nästan skämmas lite för detta, men kan ju vara att hon skämdes för att hon tyckte det var svårt att förklara det för mig. Vad vet jag.
Denna dagen har vi tänkt att bara tillbringa tiden tillsammans och bekanta oss så gott det går. Vi läser tillsammans i boken och pratar med hjälp av teckenspråk och ordbok. Tiden bara rinner i väg och jag tycker att jag har haft en j---a tur som har hittat den här tjejen. Ut på dagen någon gång kommer vi väl fram till att vi är hungriga och bestämmer oss för att gå ner i hotellets restaurang och äta lite. Det jag absolut inte har den minsta kunskap om är thailändsk mat, har bara fått höra att den är starkt kryddat här i Isaan. Tjejen är lite orolig hon med för att maten skall vara för starkt kryddat för mig, så hon beställer det absolut minst kryddade dom har på menyn för mig. Vet inte riktigt vad hon tänker men jag tar det säkra för det osäkra och beställer vatten till maten (vad gör man inte för att göra ett gott intryck).
Maten jag får är knappt kryddat alls, misstänker att tjejen bad om att kocken inte skulle krydda maten alls.. Men maten är god ändå så jag klagar inte.
Efter maten går vi tillbaks till rummet och pratar vidare, men till slut blir det lite långtråkigt att bara sitta på ett hotellrum. Jag frågar om inte vi kan gå en tur och bara kika lite, men jag märker att det inte är någon direkt favoritsyssla. Men hon kan tänka sig att gå och handa lite, det går utmärkt.
Så vi lämnar hotellrummet och går kanske så långt som 100 meter in på närmaste seven-eleven.
Handlar lite chips, lite dricka och nudlar i en pappmugg som man skall hälla varmt vatten över och sedan är hon nöjd och tycker vi kan gå tillbaks till hotellet igen. Jag ser ingen anledning till att protestera över detta, så vi går sakta tillbaks igen. På vägen tillbaka passerar vi en liten marknad och hon vill handla lite där med. Som vanligt för oss faranger i Thailand så handlar tjejen och vi betalar. Hon plockar med sig några kvistar med några gröna ludna fruktar. Hon förklarar att det är ”lamjai”, very good..
Och det hade hon verkligen rätt i..
Efter en god natt (fri tolkning tillåten) så skall tydligen jag få en riktig sightseeing i Udon Thani.
Först skall vi äta frukost på ett speciellt nudel ställe tjejens kompis och hennes pojkvän känner till. När vi kommer dit har det inte hunnit öppna än fast ägaren är på plats. När ägaren ser vem det är som kommer så vinkar han och visar att vi är mycket välkomna och dirigerar oss in på en parkerings plats. Han står kvar och väntar till alla har kommit ur bilen och ler och skrattar. Visar oss till ett bord och lämnar oss för att fixa iordning det sista i köket innan han skall öppna för dagen. Så för första gången i mitt liv skall jag äta nudlar till frukost och ser väl inte direkt fram emot det.
Så vi beställar maten och man kunde välja mellan nudlar i en soppa med kyckling eller nudlar i annan soppa med kyckling eller... Ja ni fattar säkert..
Men i ärlighetens namn skall sägas att det var riktigt gott. Och att stället är populärt kan det inte vara någon tvivel om, folk köade för att få ett bord redan innan stället öppnade.
Efter vi har fått i oss lite mat så bär det iväg, nu skall den fantastiska staden visas upp. Så vi åker iväg till första shoppingcenter..?
Jo men visst.. Det är tydligen det bästa med att bo i staden, man har inte långt till ett shoppingcenter.. När vi har trålat 4 olika shoppingcentra tycker jag att det räcker gott å väl, och lyckligt vis har vi hunnit med sightseeing för dagen och vi lämnas på hotellet igen..
I morgon bär det av till byn och jag tycker det är lika bra..
Fortsättning följer..
Sitter här och väntar på nästa flyg, börjar kännas som om jag har flugit tillräckligt för ett tag nu. Men det är ju bara en kort flygtur på drygt en timme så man har väl inget att klaga på.
Tjejen sitter vid min sida och har faktisk kommit över chocken och försöker kommunicera på egen hand. Så klart frågar hon sin kompis varje gång hon inte hittar rätt ord eller känner sig osäker, vilket medför att jag sitter som på en tennismatch under en lång boll..
Men är ju tacksam för alla framsteg på kommunikations-fronten, skall villigt erkänna att jag har varit lite orolig för kommunikations-problemen som kan uppstå.
Flyget upp till Udon thani är en ganska händelselös resa, men är trots allt tacksam när jag lämnar flyget för denna gång. Just när jag lämnar planet är det 25 timmar sedan jag satte mig på det första planet inför resan.
Tjejens kompis har bil stående på flygplatsen och som alla andra i Thailand (nästan iaf) så har hon också en pick-up så vi packar oss ihop, och hon kör mig och tjejen till ett hotell i Udon Thani.
Tjejen och jag har på förhand kommit överens om att tillbringa några dagar (och nätter) tillsammans i Udon Thani innan vi åker till byn och hennes familj. Jag har frågar henne säkerligen 32 (ok det kan ha varit lite mindre än 32) gånger om det är ok sätt ut ifrån ett Thailändsk perspektiv att göra så. Kan tänka mig att hon tröttnade på frågan tillslut.
Jag är en person som alltid försöker förbereda mig innan jag gör något, och i detta fallet har jag kommit över en bok (som jag med fara för att bli beskylld för att föra reklam i forumet) jag verkligen vill rekommendera alla som läser engelska och tänker vara tillsammans med en Thailändsk tjej. Den heter ”Thailand fever” och jisses så många missförstånd vi undvek med hjälp av denna bok.
Jag har redan berättat att jag skulle ha med mig boken och att jag ville vi skulle läsa den tillsammans, och det tyckte hon var ok. Boken är lagt upp så att varannan sida är på Thai och Engelska (för de som inte känner till boken). När vi väl kommer in på hotellrummet och tvingas kommunicera utan hjälp så märker jag en tydlig förbättring i tjejens engelska kunskap än när hennes kompis är i närheten. Detta fenomen märker jag även nu.
Eftersom jag har varit på resande fot i mer än ett dygn och inte kan påstå att man sover gott på ett flygplan, så är jag ganska trött. Men tjejens kompis har bestämt att vi skall gå ut och äta på någon restaurang och skall plocka upp oss efter någon timme. Tiden tills hon kommer nyttjar vi till att bekanta oss med varann på ett intellektuellt plan och läser lite i boken tillsammans. Vi pratar med varann med hjälp av engelska, ordbok och teckenspråk och det fungerar faktisk väldigt bra.
Tjejens kompis och hennes pojkvän kommer och hämtar upp oss och vi åker till någon restaurang, men jag vet inte vad den heter, hur det såg ut eller vad vi åt... Så trött var jag.. Men kommer dock ihåg att maten var riktigt god..
Tror väl att jag var trevlig och vänlig men sannolikt inte särskilt pratsam. Efter en lång lång tid (kändes lång i alla fall) så kör tjejens kompis oss tillbaks till hotellet. Jag har den dag i dag inte en aning om vad klockan var, men kommer mycket väl ihåg att kudden ropade efter mig..
Även i mitt halvt sovande tillstånd undrar jag på hur jag skall vara lagom närgången nu när vi skall lägga oss tillsammans i en dubbelsäng för första gången. Man vill ju inte vara för närgången samtidigt som man inte vill verka ointresserad heller. En mycket svår balansgång tycker jag. Men det visar sig snabbt att jag inte behöver vara orolig för att verka närgången, det fixar tjejen själv mycket elegant. En riktig boost för självförtroende att känna att man är efterlängtad kan jag säga.
Nu skall man väl inte gå in på detaljer men man kan säga att det var en mycket nöjd och tillfreds man som somnade lite senare.
Vi har kommit överens om att byta hotell dagen efter, då det vi ligger på den första natten är ganska dyrt då det kostar 1500 BHT för en natt (315 SEK i dagens valuta). Så tjejens kompis kommer och hämtar upp oss efter frukost och kör oss till ett annat hotell där det kostar 350 BHT (73,50 SEK) per natt. Skillnaden i kvalitet är inte särskilt stor mellan hotellen, dock pratar dom inte ett ord engelska på det billiga hotellet. Vi blir lämnade utanför det nya hotellet och tjejens kompis åker iväg igen. Alltså tog hon och satte sig i bilen och åkte fram och tillbaks bara för att köra oss som någon vanlig taxi. Mycket vänligt gjort tycker jag..
Vi tar in på det nya hotellet och tjejen förklarar att jag måste betala för två dygn direkt vid check in. Hon ser ut till att nästan skämmas lite för detta, men kan ju vara att hon skämdes för att hon tyckte det var svårt att förklara det för mig. Vad vet jag.
Denna dagen har vi tänkt att bara tillbringa tiden tillsammans och bekanta oss så gott det går. Vi läser tillsammans i boken och pratar med hjälp av teckenspråk och ordbok. Tiden bara rinner i väg och jag tycker att jag har haft en j---a tur som har hittat den här tjejen. Ut på dagen någon gång kommer vi väl fram till att vi är hungriga och bestämmer oss för att gå ner i hotellets restaurang och äta lite. Det jag absolut inte har den minsta kunskap om är thailändsk mat, har bara fått höra att den är starkt kryddat här i Isaan. Tjejen är lite orolig hon med för att maten skall vara för starkt kryddat för mig, så hon beställer det absolut minst kryddade dom har på menyn för mig. Vet inte riktigt vad hon tänker men jag tar det säkra för det osäkra och beställer vatten till maten (vad gör man inte för att göra ett gott intryck).
Maten jag får är knappt kryddat alls, misstänker att tjejen bad om att kocken inte skulle krydda maten alls.. Men maten är god ändå så jag klagar inte.
Efter maten går vi tillbaks till rummet och pratar vidare, men till slut blir det lite långtråkigt att bara sitta på ett hotellrum. Jag frågar om inte vi kan gå en tur och bara kika lite, men jag märker att det inte är någon direkt favoritsyssla. Men hon kan tänka sig att gå och handa lite, det går utmärkt.
Så vi lämnar hotellrummet och går kanske så långt som 100 meter in på närmaste seven-eleven.
Handlar lite chips, lite dricka och nudlar i en pappmugg som man skall hälla varmt vatten över och sedan är hon nöjd och tycker vi kan gå tillbaks till hotellet igen. Jag ser ingen anledning till att protestera över detta, så vi går sakta tillbaks igen. På vägen tillbaka passerar vi en liten marknad och hon vill handla lite där med. Som vanligt för oss faranger i Thailand så handlar tjejen och vi betalar. Hon plockar med sig några kvistar med några gröna ludna fruktar. Hon förklarar att det är ”lamjai”, very good..
Och det hade hon verkligen rätt i..
Efter en god natt (fri tolkning tillåten) så skall tydligen jag få en riktig sightseeing i Udon Thani.
Först skall vi äta frukost på ett speciellt nudel ställe tjejens kompis och hennes pojkvän känner till. När vi kommer dit har det inte hunnit öppna än fast ägaren är på plats. När ägaren ser vem det är som kommer så vinkar han och visar att vi är mycket välkomna och dirigerar oss in på en parkerings plats. Han står kvar och väntar till alla har kommit ur bilen och ler och skrattar. Visar oss till ett bord och lämnar oss för att fixa iordning det sista i köket innan han skall öppna för dagen. Så för första gången i mitt liv skall jag äta nudlar till frukost och ser väl inte direkt fram emot det.
Så vi beställar maten och man kunde välja mellan nudlar i en soppa med kyckling eller nudlar i annan soppa med kyckling eller... Ja ni fattar säkert..
Men i ärlighetens namn skall sägas att det var riktigt gott. Och att stället är populärt kan det inte vara någon tvivel om, folk köade för att få ett bord redan innan stället öppnade.
Efter vi har fått i oss lite mat så bär det iväg, nu skall den fantastiska staden visas upp. Så vi åker iväg till första shoppingcenter..?
Jo men visst.. Det är tydligen det bästa med att bo i staden, man har inte långt till ett shoppingcenter.. När vi har trålat 4 olika shoppingcentra tycker jag att det räcker gott å väl, och lyckligt vis har vi hunnit med sightseeing för dagen och vi lämnas på hotellet igen..
I morgon bär det av till byn och jag tycker det är lika bra..
Fortsättning följer..