A
Hur hamnade jag i Thailand, en personlig berättelse.
- Trådstartare Anonym
- Start datum
-
- Taggar
- reseskildring
- Status
A
Anonym
Gäst
På väg hem till bruden..
Lägg märke till gubben till vänster som försöker förtvivlat att få gång dansande och sjungande..
Lägg även märke till killen till höger med paraplyt..
Inte ett ord över hans läppar i dag. Igår gick det inte att få stopp på honom.. ;D
Visa bilaga 6452
Lägg märke till gubben till vänster som försöker förtvivlat att få gång dansande och sjungande..
Lägg även märke till killen till höger med paraplyt..
Inte ett ord över hans läppar i dag. Igår gick det inte att få stopp på honom.. ;D
Visa bilaga 6452
A
Anonym
Gäst
A
Anonym
Gäst
Svärmor (bakom "trädet") startar att knyta trådar runt våra handled..
Alla andra knöt sedan trådar runt alla andras handleder i timmar medan vi satt där och tittade på..
Visa bilaga 6456
Alla andra knöt sedan trådar runt alla andras handleder i timmar medan vi satt där och tittade på..
Visa bilaga 6456
A
Anonym
Gäst
Lite kuriosa..
Mannen som sitter med vit handduk runt sig är munken som höll snattran igång under hela tiden.
Han som står bakom "trädet" är mannen med karaoke anläggningen, vilket han har som hobby..
Visa bilaga 6462
Mannen som sitter med vit handduk runt sig är munken som höll snattran igång under hela tiden.
Han som står bakom "trädet" är mannen med karaoke anläggningen, vilket han har som hobby..
Visa bilaga 6462
A
Anonym
Gäst
Som avslutning.. Bröllopsdansen.
Sanningen att säga så var jag ju nykter men tvungen att röra på mig medan musiken spelade. Inte särkilt lyckat, men alla som var där fick ett gott skratt..
Visa bilaga 6464
Sanningen att säga så var jag ju nykter men tvungen att röra på mig medan musiken spelade. Inte särkilt lyckat, men alla som var där fick ett gott skratt..
Visa bilaga 6464
L
LG
Gäst
Du är väldigt stilig när du är uppklädd i bröllopps-stass Per Olav. 
G
Gazton
Gäst
Grymma bilder ! Tackar.. En fråga bara: på bilden "100_0049, Sitter grabben fast under dörren?
A
Anonym
Gäst
"Gazton " sa:
555 (Thai inte svenska).. (undrar om någon fattade den?)
Nej Gaston, han sitter inte fast under dörren. Det är ett typisk optisk fenomen, det är nämligen ett fönster eller som vi ville kallat det - en fönsterlucka..
A
Anonym
Gäst
en karma för fina bilder
A
Anonym
Gäst
Karma för detta! Verkligen modigt att bestämma sig för giftermål innan ni ens har träffats irl.
B
b-tung
Gäst
Rikrigt trevlig läsning. Karma utdelad.
A
Anonymius
Gäst
Nä jag tänkte också på det, jäkligt modigt eller dumdristigt hur man nu vill se det, säger nog som lego där, skulle nog aldrig göra det, men det är ju jag, tur att vi alla är olika för hur tråkigt skulle de annars inte bli, men hitintills så har du ju dragit vinstlott!
Mvh Peter
Mvh Peter
A
Anonym
Gäst
Som jag skrev tidigare så var det kanske lite oövervägt att gifta sig direkt efter vi möttes.
Min tankegång var som följer (rätt eller fel är upp till var och en), giftermålet var i första hand för hennes skuld så att hon skulle undvika dåligt rykte.
Samtidigt hade vi chattat på msn många gånger och skrivit mail varje dag, så jag kände mig ganska säker.
Sedan tänkte jag som så att om det skulle gå åt skogen, så är ju inte en buddistisk ceremoni juridisk bindande och att "skilja" sig skulle inte medföra något problem i framtiden.....
------
Nu efter bröllopet så går livet mer över till det normala igen, tror jag i alla fall. Min fru (inte länger min tjej.. ;D ) jobbar inte nu och hennes förälder är pensionerade lärare båda två. Har ingen aning om hur mycket föräldrarna får i pension men som pensionerade lärare vet jag att dom får något i alla fall.
Innan jag kom ner diskuterade vi lite angående mat och matvanor och jag berättade att jag normalt sätt äter en macka eller två till frukost och tar en kopp kaffe till. Självklart är mina värdar måna om mig och vi köper in bröd, smör och sylt vid första möjliga tillfälle samt någon portionspåse med något som ser ut till att vara kaffe. Kaffet visar sig senare att vara en blandning av kaffe och o'boy med en massa socker i. Men vad gör man inte för att få i sig lite koffein.
Varje morgon gör min fru i ordning ”kaffe” rostar två brödskivor och serverar med sylt och smör. Med min goda uppfostran så smör jag mina två rostade skivor med ett smör som är hårt som berget och lägger på sylt som är så stel att kniv vore lämpligt verktyg för att få ur det ur burken.
Nöjd och glad får jag i mig ”kaffet” och sitter på ”min” bänk och tittar på livet och undrar vad dagen skall bringa. Så ungefär en halv timme senare är det dags att äta frukost...
Familjen dukar upp ris och diverse olika rätter som ju är alldeles som middagen i går och kvällsmaten i går. Min fru kommer med en stor kastrull kokad ris och ställer fram varpå hon lägger upp en stor portion ris till mig och frågar (med hjälp av teckenspråk) vad jag kan tänkas vilja smaka på av resterande mat. Enligt min uppfostran så äter man upp det man får på tallriken så jag accepterar att jag måste äta en frukost till, men har ju ingen aning om hur de olika rätterna smakar så jag överlåter till min fru att välja vad jag skall ha till riset.
Hon tar då lite av varje och hela familjen tittar på medan jag smakar på de olika rätterna. Jag får en känsla av hur det måste kännas att vara en apa i ett bur. Några rätter är alldeles för starkt kryddat för mig, men de flesta går bra att äta. När jag har ätit upp det som jag har fått av små-rättarna så kan jag nu peka på det jag vill ha lite med av. Reslutatet är att jag blir hur mätt som helst och känner för att vila och smälta maten ett tag. Det visar sig att det är precis vad min fru har planerat med. Ett par kudder och ett täcke dyker upp (det är ju trots allt inte mer än 28-30 grader, så man måste ju ha ett täcke..) och jag lägger mig tacksamt ner för att vila ett tag.
Familjen har också 2 ”farmar” i tillägg till huset i byn. På den ena dyrkas det ris och på den andra dyrkas bambus och i år även gummi-träd.
Men tror inte det är stort överflöd av pengar i familjen. Två bröder som bor kvar i byn har var sin affär, den äldsta brodern har en ganska stor som han lever av, medan den andra brodern har sin mera som extra inkomst (vad jag kan se iaf).
Så klart skall allt visas upp för en gästande farang, och vi åker runt och tittar på en massa farmar runt i närheten. Det tar inte lång tid innan jag tappar översikten över vart jag är och vilken farm som tillhör vem och varför..
När vi kommer hem igen så skall man ju äta igen och vi sitter ute och jag sitter som vanligt på min bänk. Maten serveras på exakt samma sätt som förra gången och jag kan för mitt liv inte se skillnad på om det är frukost, lunch eller middag som serveras. Efter maten sitter jag och njuter av tillvaron medan frun och hennes morsa diskar och städar. Detta är tydligen mycket noggrant i denna familjen att man måste diska efter varje måltid.
Efter att allt är fixat och ordnat i köket så tycker frun att det är dags att gå in och titta på tv. Jag tänker väl som så att det kan jag ju göra, även om jag inte fattar ett smack. Efter att ha tittat på tv ett tag reser sig frun farsa upp och klär på sig, packar lite mat och säger hej då. Jag ser antagligen ut som ett frågetecken och han säger att han skall åka och lägga sig. Jag fattar ju inte riktigt vad det är frågan om, men tänker att det är väl egentligen inget jag har med att göra. Efter att han har åkt så förklarar frun att han sover på farm nummer 3, dvs farmen med bambu och gummi-träd, för att han är redd för att om han inte är där så kommer någon att stjäla allt som är löst och även lite av det som sitter fast med. Bland annat är han mycket rädd om alla slanger och rör han har lagt upp för konstbevattning med självtryck.
Några dagar senare berättar frun att vi skall åka till en stad och gå i ett tempel och frågar om det är ok för mig. Jag tycker det låter alldeles ok, och ser fram emot att komma bort lite från huset och byn. Vi packar in oss i bilen, en Chevrolet pick-up, och åker ungefär 200 meter till den äldsta broderns affär. Där går fadern ur bilen och klättrar in på passagarar sidan, varpå den äldsta brodern sätter sig bakom ratten. Jag har ingen aning om detta var planerat på förhand eller inte, och i sådana fall när avtalet gjordes då jag inte sätt brodern sedan bröllopet. Med överraskningen avklarad åker vi i väg och jag vet inte vart vi skall eller hur länge vi skall vara borta.
Efter vi har åkt ungefär 7 mil kommer vi till en liten stad som jag får reda på att heter Akat Amnuai. Här stannar vi till utefter gatan och fadern springer iväg. Frun förklarar då att fadern har ett ärende i banken. Tro f..n det, han har ju 100,000 bath han fick utav mig och vill väl inte springa runt med detta i fickan.
Efter att ha klarat av bankärendet åker vi vidare till en stad och jag har fortfarande ingen aning om vart vi är, just nu vet jag inte ens vilken riktning vi åker. Senare har jag fått reda på att staden heter Nakhon Phanom. Vi åker runt lite för att hitta den perfekta parkeringplatsen och till slut gör väl antagligen det, i och med att vi parkerar här. När vi har parkerat så börjar vi gå med snabba steg, och korsar några gater innan vi kommer till målet för denne promenad. Ett serverings ställe upptäcker jag är målet denne gång. Hade detta serverings ställe befunnits sig i ett av de nordiska länderna så hade antagligen både ägaren och de anställda arresterats och stället hade stängts. Men här i Thailand så är det ett helt normalt serverings ställe och ingen tycker det är det minsta konstigt med detta. Då jag är gäst i landet och dessutom inte speciellt kräsmagat så låtsas jag som om solen skiner och sätter mig ner med alla de glada människorna som har tänkt äta här. Apan i buret kommer osökt till mina tankar igen, då alla kikar öppet på den konstiga farangen som har förvillat sig in i deras restaurang.
Men maten är ok och alla är glada och trevliga och min fru är mycket noggrann med att jag inte får något vatten men får en dricka från en helt egen oöppnad flaska. Man kan ju bli sjuk annars..
Efter att ha ätit oss mätta är det dags att spatsera vidare, eller rättare sagt tillbaks mot bilen igen. Jag blir ju lite förvånad och undrar om det var det hela och det är dags att åka hem igen. Men när vi kommer tillbaks till bilen så fortsätter vi förbi och går säkert 100 meter till innan vi kommer till det egentliga målet för restan. Nämligen templet Phra That Phanom, och att jag lyckades med att missa detta är ganska otroligt då det är en ganska stor byggnad som borde vara omöjlig att inte se.
När vi går in i templet från gatan så kommer man in på ett litet område runt själva templet och vi går ett varv runt och kikar. Jag måste erkänna att det är ett mycket snyggt byggverk dom har byggt upp här. Innan vi går in på själva tempel området så måste vi handla in ljus, rökelse och en liten blomma. När vi så går in kommer vi till några blomlåder tycker jag det ser ut som, där vi skall sticka ner ljuset och rökelsen som vi tänder eld på och blomman läggs ner i samma låda. Min fru och familjen ber lite och så måste vi gå ett varv runt templet medsols. Detta är tydligen mycket viktigt. Efter vi har gått ett varv så är det dags att gå in i själva templet och här inne sitter en munk och välsignar alla som skulle önska det. Innan vi kommer in till munken så finns det ett litet förmak där det står en massa pinnar med nummer på och lappar med nummer på, men jag har ju ingen aning om detta är än så länge. Fadern pratar lite med munken och det är bara vi som är inne just nu så vi går in i det allra heligaste och sätter oss på knä. Sedan är det dags att böja sig fram och sätta pannan i golvet, och jag gör som de andra gör för att jag tycker man skall respektera andras religion och tro. Munken ber och välsignar oss, och doppar en kvist i vatten som han sprutar ner oss med. Jag kan försäkra om att jag blev riktigt blöt och att han lyckades slänga en större mängd vatten med den här kvisten. Sedan pratar han med samtliga och lyckas även prata någorlunda engelska med mig. Han frågar faktisk oss om inte vi vill ta en bild innan vi går därifrån, så det gör jag såklart.
På vägen ut igen upptäcker jag vad pinnarna och lapparna är till för. Man skall lägga en summa pengar i en låda (sparbössa?) och sedan skall man ta ett gäng pinnar i en burk och skaka till alla utom en ramlat ut. På denna pinne som är kvar kollar man vilket nummer den har och letar sedan upp en lapp med samma nummer. Och därmed har man blivit spådd och lapparna är då så finurligt gjorda att texten står både på engelska och thai. Men trots allt tyckes det mig att det mest är ett sätt att dra in mera pengar till templet.
På vägen ut ur templet finns det ju så klart en massa försäljare som säljer alla möjliga souvenirer från templet som skall ge lycka och pengar om man har tur. Själklart är det endast ett annat sätt att få in pengar till templet, vilket jag inte har det minsta emot.
Efter att ha varit i templet och tagit alla kort som hör till för en turist så går vi tillbaks till bilen igen och sätter oss in för att åka hem igen, eller det var vad jag trodde..
Det visade sig att vi åkte en liten omväg och stannade till vid Mekong så jag skulle få se den med och ta lite bilder där med. Efter en snabb titt, några bilder, så åkte vi tillbaks till byn igen och det roliga var slut för denna dagen.
Fortsättning följer...
Har gjort ett bildspel för första gången i mitt liv, så ni får ursäkta att jag använde nästan samtliga övergångseffekter jag hittade, dock inget ljud (denna gång ).
Min tankegång var som följer (rätt eller fel är upp till var och en), giftermålet var i första hand för hennes skuld så att hon skulle undvika dåligt rykte.
Samtidigt hade vi chattat på msn många gånger och skrivit mail varje dag, så jag kände mig ganska säker.
Sedan tänkte jag som så att om det skulle gå åt skogen, så är ju inte en buddistisk ceremoni juridisk bindande och att "skilja" sig skulle inte medföra något problem i framtiden.....
------
Nu efter bröllopet så går livet mer över till det normala igen, tror jag i alla fall. Min fru (inte länger min tjej.. ;D ) jobbar inte nu och hennes förälder är pensionerade lärare båda två. Har ingen aning om hur mycket föräldrarna får i pension men som pensionerade lärare vet jag att dom får något i alla fall.
Innan jag kom ner diskuterade vi lite angående mat och matvanor och jag berättade att jag normalt sätt äter en macka eller två till frukost och tar en kopp kaffe till. Självklart är mina värdar måna om mig och vi köper in bröd, smör och sylt vid första möjliga tillfälle samt någon portionspåse med något som ser ut till att vara kaffe. Kaffet visar sig senare att vara en blandning av kaffe och o'boy med en massa socker i. Men vad gör man inte för att få i sig lite koffein.
Varje morgon gör min fru i ordning ”kaffe” rostar två brödskivor och serverar med sylt och smör. Med min goda uppfostran så smör jag mina två rostade skivor med ett smör som är hårt som berget och lägger på sylt som är så stel att kniv vore lämpligt verktyg för att få ur det ur burken.
Nöjd och glad får jag i mig ”kaffet” och sitter på ”min” bänk och tittar på livet och undrar vad dagen skall bringa. Så ungefär en halv timme senare är det dags att äta frukost...
Familjen dukar upp ris och diverse olika rätter som ju är alldeles som middagen i går och kvällsmaten i går. Min fru kommer med en stor kastrull kokad ris och ställer fram varpå hon lägger upp en stor portion ris till mig och frågar (med hjälp av teckenspråk) vad jag kan tänkas vilja smaka på av resterande mat. Enligt min uppfostran så äter man upp det man får på tallriken så jag accepterar att jag måste äta en frukost till, men har ju ingen aning om hur de olika rätterna smakar så jag överlåter till min fru att välja vad jag skall ha till riset.
Hon tar då lite av varje och hela familjen tittar på medan jag smakar på de olika rätterna. Jag får en känsla av hur det måste kännas att vara en apa i ett bur. Några rätter är alldeles för starkt kryddat för mig, men de flesta går bra att äta. När jag har ätit upp det som jag har fått av små-rättarna så kan jag nu peka på det jag vill ha lite med av. Reslutatet är att jag blir hur mätt som helst och känner för att vila och smälta maten ett tag. Det visar sig att det är precis vad min fru har planerat med. Ett par kudder och ett täcke dyker upp (det är ju trots allt inte mer än 28-30 grader, så man måste ju ha ett täcke..) och jag lägger mig tacksamt ner för att vila ett tag.
Familjen har också 2 ”farmar” i tillägg till huset i byn. På den ena dyrkas det ris och på den andra dyrkas bambus och i år även gummi-träd.
Men tror inte det är stort överflöd av pengar i familjen. Två bröder som bor kvar i byn har var sin affär, den äldsta brodern har en ganska stor som han lever av, medan den andra brodern har sin mera som extra inkomst (vad jag kan se iaf).
Så klart skall allt visas upp för en gästande farang, och vi åker runt och tittar på en massa farmar runt i närheten. Det tar inte lång tid innan jag tappar översikten över vart jag är och vilken farm som tillhör vem och varför..
När vi kommer hem igen så skall man ju äta igen och vi sitter ute och jag sitter som vanligt på min bänk. Maten serveras på exakt samma sätt som förra gången och jag kan för mitt liv inte se skillnad på om det är frukost, lunch eller middag som serveras. Efter maten sitter jag och njuter av tillvaron medan frun och hennes morsa diskar och städar. Detta är tydligen mycket noggrant i denna familjen att man måste diska efter varje måltid.
Efter att allt är fixat och ordnat i köket så tycker frun att det är dags att gå in och titta på tv. Jag tänker väl som så att det kan jag ju göra, även om jag inte fattar ett smack. Efter att ha tittat på tv ett tag reser sig frun farsa upp och klär på sig, packar lite mat och säger hej då. Jag ser antagligen ut som ett frågetecken och han säger att han skall åka och lägga sig. Jag fattar ju inte riktigt vad det är frågan om, men tänker att det är väl egentligen inget jag har med att göra. Efter att han har åkt så förklarar frun att han sover på farm nummer 3, dvs farmen med bambu och gummi-träd, för att han är redd för att om han inte är där så kommer någon att stjäla allt som är löst och även lite av det som sitter fast med. Bland annat är han mycket rädd om alla slanger och rör han har lagt upp för konstbevattning med självtryck.
Några dagar senare berättar frun att vi skall åka till en stad och gå i ett tempel och frågar om det är ok för mig. Jag tycker det låter alldeles ok, och ser fram emot att komma bort lite från huset och byn. Vi packar in oss i bilen, en Chevrolet pick-up, och åker ungefär 200 meter till den äldsta broderns affär. Där går fadern ur bilen och klättrar in på passagarar sidan, varpå den äldsta brodern sätter sig bakom ratten. Jag har ingen aning om detta var planerat på förhand eller inte, och i sådana fall när avtalet gjordes då jag inte sätt brodern sedan bröllopet. Med överraskningen avklarad åker vi i väg och jag vet inte vart vi skall eller hur länge vi skall vara borta.
Efter vi har åkt ungefär 7 mil kommer vi till en liten stad som jag får reda på att heter Akat Amnuai. Här stannar vi till utefter gatan och fadern springer iväg. Frun förklarar då att fadern har ett ärende i banken. Tro f..n det, han har ju 100,000 bath han fick utav mig och vill väl inte springa runt med detta i fickan.
Efter att ha klarat av bankärendet åker vi vidare till en stad och jag har fortfarande ingen aning om vart vi är, just nu vet jag inte ens vilken riktning vi åker. Senare har jag fått reda på att staden heter Nakhon Phanom. Vi åker runt lite för att hitta den perfekta parkeringplatsen och till slut gör väl antagligen det, i och med att vi parkerar här. När vi har parkerat så börjar vi gå med snabba steg, och korsar några gater innan vi kommer till målet för denne promenad. Ett serverings ställe upptäcker jag är målet denne gång. Hade detta serverings ställe befunnits sig i ett av de nordiska länderna så hade antagligen både ägaren och de anställda arresterats och stället hade stängts. Men här i Thailand så är det ett helt normalt serverings ställe och ingen tycker det är det minsta konstigt med detta. Då jag är gäst i landet och dessutom inte speciellt kräsmagat så låtsas jag som om solen skiner och sätter mig ner med alla de glada människorna som har tänkt äta här. Apan i buret kommer osökt till mina tankar igen, då alla kikar öppet på den konstiga farangen som har förvillat sig in i deras restaurang.
Men maten är ok och alla är glada och trevliga och min fru är mycket noggrann med att jag inte får något vatten men får en dricka från en helt egen oöppnad flaska. Man kan ju bli sjuk annars..
Efter att ha ätit oss mätta är det dags att spatsera vidare, eller rättare sagt tillbaks mot bilen igen. Jag blir ju lite förvånad och undrar om det var det hela och det är dags att åka hem igen. Men när vi kommer tillbaks till bilen så fortsätter vi förbi och går säkert 100 meter till innan vi kommer till det egentliga målet för restan. Nämligen templet Phra That Phanom, och att jag lyckades med att missa detta är ganska otroligt då det är en ganska stor byggnad som borde vara omöjlig att inte se.
När vi går in i templet från gatan så kommer man in på ett litet område runt själva templet och vi går ett varv runt och kikar. Jag måste erkänna att det är ett mycket snyggt byggverk dom har byggt upp här. Innan vi går in på själva tempel området så måste vi handla in ljus, rökelse och en liten blomma. När vi så går in kommer vi till några blomlåder tycker jag det ser ut som, där vi skall sticka ner ljuset och rökelsen som vi tänder eld på och blomman läggs ner i samma låda. Min fru och familjen ber lite och så måste vi gå ett varv runt templet medsols. Detta är tydligen mycket viktigt. Efter vi har gått ett varv så är det dags att gå in i själva templet och här inne sitter en munk och välsignar alla som skulle önska det. Innan vi kommer in till munken så finns det ett litet förmak där det står en massa pinnar med nummer på och lappar med nummer på, men jag har ju ingen aning om detta är än så länge. Fadern pratar lite med munken och det är bara vi som är inne just nu så vi går in i det allra heligaste och sätter oss på knä. Sedan är det dags att böja sig fram och sätta pannan i golvet, och jag gör som de andra gör för att jag tycker man skall respektera andras religion och tro. Munken ber och välsignar oss, och doppar en kvist i vatten som han sprutar ner oss med. Jag kan försäkra om att jag blev riktigt blöt och att han lyckades slänga en större mängd vatten med den här kvisten. Sedan pratar han med samtliga och lyckas även prata någorlunda engelska med mig. Han frågar faktisk oss om inte vi vill ta en bild innan vi går därifrån, så det gör jag såklart.
På vägen ut igen upptäcker jag vad pinnarna och lapparna är till för. Man skall lägga en summa pengar i en låda (sparbössa?) och sedan skall man ta ett gäng pinnar i en burk och skaka till alla utom en ramlat ut. På denna pinne som är kvar kollar man vilket nummer den har och letar sedan upp en lapp med samma nummer. Och därmed har man blivit spådd och lapparna är då så finurligt gjorda att texten står både på engelska och thai. Men trots allt tyckes det mig att det mest är ett sätt att dra in mera pengar till templet.
På vägen ut ur templet finns det ju så klart en massa försäljare som säljer alla möjliga souvenirer från templet som skall ge lycka och pengar om man har tur. Själklart är det endast ett annat sätt att få in pengar till templet, vilket jag inte har det minsta emot.
Efter att ha varit i templet och tagit alla kort som hör till för en turist så går vi tillbaks till bilen igen och sätter oss in för att åka hem igen, eller det var vad jag trodde..
Det visade sig att vi åkte en liten omväg och stannade till vid Mekong så jag skulle få se den med och ta lite bilder där med. Efter en snabb titt, några bilder, så åkte vi tillbaks till byn igen och det roliga var slut för denna dagen.
Fortsättning följer...
Har gjort ett bildspel för första gången i mitt liv, så ni får ursäkta att jag använde nästan samtliga övergångseffekter jag hittade, dock inget ljud (denna gång
).
G
Gazton
Gäst
Följer din och er andras personliga trådar .. Fan vad ni är säkra.. Skit kul och intressant.
R
Rolf
Gäst
Det var som sjutton, här dräller det in det ena bildspelet efter det andra och det blir ju sååå bra.
Mycket trevlig fru du skaffat dej som är mån om att du ska må bra även efter maten.
Ser fram emot fortsättningen
Mycket trevlig fru du skaffat dej som är mån om att du ska må bra även efter maten.
Ser fram emot fortsättningen
Jätteintressant att läsa om din resa P-O. 
A
Anonym
Gäst
Jag är tacksam för att ni tycker det är intressant att läsa.
Vore ju lite tråkigt att skriva annars.. ;D
Faktum är att jag är ganska förvånad över hur mycket text det har blivit så här långt. Hade inte trott det skulle bli mera än några få sidor och är redan uppe i 13 A4 sidor..
Och än finns det mer att berätta om....
Åter igen tack..
Vore ju lite tråkigt att skriva annars.. ;D
Faktum är att jag är ganska förvånad över hur mycket text det har blivit så här långt. Hade inte trott det skulle bli mera än några få sidor och är redan uppe i 13 A4 sidor..
Och än finns det mer att berätta om....
Åter igen tack..
- Status
